– I och med att vi har valår nästa år tror jag att det finns en risk att vi får se en hel del populistiska utspel – om man får uttrycka sig slarvigt – där man vill ha kortsiktiga effekter för att få väljarröster helt enkelt, säger Annika Winsth.

– Det här är absolut en socialdemokratisk politik och en signal till de väljare de normalt har som sina, tillägger hon specifikt om de skattesänkningar finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade på onsdagsmorgonen.

Återhämtningen bakom oss

Regeringen vill i höstbudgeten förstärka satsningen på lägre skatt för låg- och medelinkomsttagare som regeringen införde den 1 januari. Samtidigt förstärks skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning, så att skatteklyftan jämfört med de som jobbar försvinner.

Dessutom föreslås ett nytt skatteavdrag på 25 procent av avgiften till a-kassan.

– När man har kommit så långt som vi har – med återhämtningen bakom oss – gäller det att fundera på hur man använder pengarna bäst för att rusta Sverige för framtiden. Och om man då bara fortsätter att bränna ut pengar som hushåll konsumerar omgående har vi risker i Sverige, säger Winsth.

Nordeas chefsekonom vänder sig även emot finansministerns resonemang om att fortsatta finanspolitiska stimulanser kan motiveras med att det är viktigt att inte göra om misstaget efter finanskrisen, då återhämtningen bromsades av åtstramningar.

– Den här krisen är totalt annorlunda än den förra och vi har en helt annan återhämtning och därmed är det risker med att fortsätta stimulera expansivt, som man gör både från finans- och penningpolitik, säger Winsth.

"Det går för långsamt"

Det reformutrymme som regeringen räknat fram inför höstbudgeten uppgår totalt till 74 miljarder.

– Är det bra investeringar tycker jag att man kan ligga där, säger Winsth.

Men då vill hon se en budget präglad av investeringar i omställning, forskning, utveckling och energi.

– Man pratar om det men det händer för lite och det går för långsamt.

Nordeas ekonomer beskriver i en ny konjunkturrapport samtidigt pandemin som ett stort sett avslutat kapitel ekonomiskt för svensk del. Återhämtningen är avklarad och Sverige och de övriga nordiska länderna sticker ut med hög vaccinationsgrad.

Tillväxtprognosen för 2021 höjs till 4,6 procent och i den nya epok som har inletts väntas bland annat inflation, brist på arbetskraft och ovanligt stora löneökningar – men även en risk för sjunkande bostadspriser.

Antalet nya jobb och företagens anställningsplaner ligger på rekordnivåer och varseltalen är de lägsta sedan åtminstone 1980-talet, enligt Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea.

– Det är förmodligen de lägsta varseltalen någonsin, säger hon.

Bred uppgång av lönerna

Trycket uppåt på löner i form av så kallad löneglidning finns redan, konstaterar Spector.

– Det är en väldigt bred uppgång av lönerna i näringslivet.

Samtidigt går Sverige in i en fas med betydligt lägre befolkningstillväxt, vilket bidrar till att dämpa efterfrågan på bostäder.

– Bostadsprisrallyt ligger bakom oss, säger hon.

– Men det här är en liten sättning på bostadsmarknaden som inte får någon större realekonomisk betydelse.

Kollegan Torbjörn Isaksson tror att riksbankschefen Stefan Ingves gläds åt både högre löneökningar och lägre bostadspriser, vilket bidrar till att lyfta inflationen. Han är samtidigt kritisk mot att Riksbanken valt att inte redan nu tydligt signalera inför penningpolitiska åtstramningar längre fram.