I augusti i år fick 1,3 miljoner svenskar besked om att de hade restskatt att betala till Skatteverket. Sammanlagt röde det sig då om nära 30 miljarder kronor som staten krävde. Många har nog redan betalat, men för dem som fortfarande har skulden kvar är det måndagen den 14 november som gäller.

– Om man inte betalar då så drabbas man av den höga kostnadsräntan, säger Daniel Eriksson.

Den ligger numera på hela 17,5 procent. Dem 1 november höjdes den från 16,25 procent, berättar han.

Krav i slutet av månaden

Den som inte kan betala sin restskatt på måndag kommer att få ett krav från Skatteverket i slutet av november.

– Då uppmanas man att betala i slutet av december.

Om pengarna inte kommer in till Skatteverket då så får Kronofogden ta hand om indrivningen. Skatteverket skickar över de restförda skatteskulderna i omgångar i månadsskiftet december/januari.

Förra året fick 24 069 personer ett betalningskrav på restskatt som missats. Kronofogden fick ta över indrivningen av skulden för 2 880 personer.

Ränta på överskottet

Enligt Daniel Eriksson innebär Skatteverkets höjda räntor även att den som betalar in för mycket på sitt skattekonto får ränta på sina pengar.

– Den är 1,125 procent.

Betydligt högre än hos de flesta banker, med andra ord. Men skattekontot är inte tänkt att användas som något sparkonto, förklarar han.

– Tidigare, före 2017, såg vi tendenser till att företag använde det så. Då kunde inte räntan på skattekontot bli noll, men så gjordes en lagändring.

Under de senaste åren har också intäktsräntan på skattekontot legat på noll.

Nu är det alltså annorlunda. Frågan är om folk kommer att stoppa in sina sparpengar på skattekontot framöver.

– Vi har inte sett sådan tendenser nu, säger Daniel Eriksson.