– Jag hoppas att alla blir ovänner och åker därifrån utan att man kommit en centimeter i förhandlingarna.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson skräder inte orden när han talar om morgondagens möte i Bryssel där framtiden för EU:s direktiv om minimilöner ska avgöras.

På mötet deltar ministerrådet, kommissionen och EU-parlamentet. Direktivet har sedan det togs fram 2020 genomgått flera förändringar. Från svenskt håll sade man länge nej, eftersom lagstadgade minimilöner i praktiken skulle kunna innebära slutet för den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter gör upp om lönesättning via kollektivavtal.

Försvunna kompromisser

Efter ett antal kompromisser lyckades dock ministerrådet få med skrivningar som skulle garantera att Sverige och Danmark får behålla sina modeller, vilket ledde till en svensk omsvängning.

Men efter ytterligare samtalsrundor har kompromisserna försvunnit. Det gäller bland annat en skrivelse som gjorde gällande att minimilönsskydd ska finnas där det redan existerar men inte införas i de länder som har andra system.

– När den skrivelsen och andra delar fortfarande fanns med ansåg vi att det fanns tillräckligt med skyddsmekanismer för att det här skulle kunna fungera utan att vår modell förstörs, även om vi i grund och botten anser att EU inte bör lägga sig i lönebildningen. Men nu har det skyddet försvunnit, säger Torbjörn Johansson.

Överskattar effekter

Även Per Skedinger, verksam vid Institutet för näringslivsforskning och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, är kritisk till direktivet.

Han säger att den ekonomiska analys som ligger till grund för förslaget underskattar hur mycket höjda lagstadgade minimilöner kommer att minska sysselsättningen och överskattar minskningen av fattigdomen.

Vad gäller bekämpning av fattigdom har minimilönerna som åtgärd låg träffsäkerhet, enligt Skedinger.

– De allra flesta som definieras som fattiga av EU arbetar inte, det handlar om uppemot 80 procent. Och många som ligger på minimilön lever inte i fattiga hushåll, det gäller ofta ungdomar som bor med föräldrarna.

Han anser även att den svenska modellen fungerar relativt bra.

– Det finns ingen anledning för oss att införa lagreglerade minimilöner.

"Finns inget gott"

En annan central aspekt för LO:s del är att direktivet innehåller texter om individuella rättigheter för arbetstagare.

– Det är något vi inte har i Sverige, medlemmarna har rättigheter via kollektivavtalen och arbetsgivarna är skyldiga att betala minimilön enligt dessa. Men individen har ingen sådan rätt, då måste man vara med i facket, säger Torbjörn Johansson.

– Det här innebär att man ändrar hela rättsgrunden i våra kollektivavtal.

Han upprepar att det bästa vore om måndagens förhandling strandade utan någon överenskommelse, i andra hand att Sverige och Danmark undantas från direktivet.

TT: Finns det något bra med det förslag som nu ska förhandlas?

– Kanske något enstaka kommatecken. Nej, det finns inget gott i det här just nu, det är bara ett hot. Ur svensk synvinkel handlar det om riskminimering.