– Vi vet att inte minst fattiga pensionärer har det väldigt svårt med just livsmedelspriserna. Många äldre, som jobbat hela sitt liv, får nu väldigt svårt med hushållsekonomin, säger Mikael Damberg.

Uttalandet kommer sedan inflationen lyft till 7,2 procent i maj, den högsta nivån sedan 1991. Högre livsmedelspriser är den viktigaste drivkraften.

Stöd för att hantera prisökningar har redan tidigare i år riktats till svenska elkonsumenter samtidigt som skatten på drivmedel har sänkts. Till detta kommer en pågående ovanligt stökig riksdagsprocess om höjda pensioner och det budgetförslaget som regeringen har lagt fram, där det bland annat finns ökat stöd till barnfamiljer i höst, enligt Damberg.

Energipriser och utbudsstörningar

Han beklagar samtidigt att oppositionen i riksdagen stoppat regeringens förslag om en drivmedelskompensation på 1 000 kronor till alla bilägare, med 500 kronor extra i glesbygdsområden.

I den ekonomiska debatten, särskilt i USA, pekas stora stödpaket och penningpolitiska stimulanser ut som en viktig faktor bakom inflationsproblemen.

TT: I backspegeln, har ni blåst upp efterfrågan för mycket?

– Inflationsökningen har drivits framförallt av energiprisökningar, men också utbudsstörningar kopplade till pandemin och världshandeln. Med Ukrainakriget blev det här accentuerat och fick ytterligare en dimension. Så det är omvärldshändelser som har drivit i gång den här inflationsuppgången.

Överskott i budgeten

Han tillägger att regeringen nu siktar på att återgå till överskott i statens budget 2023.

– Den offentliga ekonomin är i grunden stark och det som är positivt just nu är att svensk industri går bra på världsmarknaden. Det betyder mycket för ett litet och exportberoende land, säger han.

– Vi ser också att arbetslösheten minskar brett i samhället. Det gör att fler människor får en egen inkomst och kan klara sin hushållsekonomi på ett bättre sätt nu när vi har väldigt höga prisökningar, tillägger han.

TT: Men måste inte regeringen strama åt finanspolitiken för att hjälpa Riksbanken nu?

– Det är Riksbanken som i första hand sköter inflationsbekämpningen. Men vi har en plan att vi ska tillbaka till överskott i budgeten nästa år.

"Vi har också ett trumfkort"

Över 60 centralbanker har redan höjt räntan i år – däribland Riksbanken. Och den oväntat höga inflationen gör att det nu väntas ovanligt drastiska räntehöjningar under resten av året – i såväl Sverige som i eurozonen och USA.

Skulle denna åtstramning skapa en recession finns det beredskap för mer finanspolitiskt stöd, enligt Damberg.

– Vi har låg statsskuld, så vi har också ett trumfkort om det skulle bli väldigt mörkt och världsekonomin skulle gå i baklås.