Tuffare tider väntar. Så kan regeringens nya ekonomiska prognos sammanfattas. Och risken är snarare att det blir värre än så.
– Utsikterna framåt ser inte ljusa ut, säger Mikael Damberg på en pressträff.
Stigande inflation och efterföljande räntehöjningar gröper ur hushållens plånböcker. Det väntas dämpa aktiviteten i ekonomin påtagligt i år och nästa år, enligt finansdepartementets nya prognos. Och det har gått fort. Det är en ordentlig nedskrivning av tidigare bedömning från i våras. BNP bedöms nu öka med mer måttliga 1,9 procent i år, jämfört med april-bedömningen på 3,1 procent.
Även arbetsmarknaden ser lite dystrare ut, även om huvudscenariot fortfarande är att arbetslösheten fortsätter att sjunka något. Mikael Damberg lutar sig i den bedömningen mot att näringslivet trots allt fortfarande är hyfsat optimistiskt och har anställningsplaner. Men visst, verkligheten kan bli sämre.
– Det finns orosmoln som gör att det kan bli sämre, säger Damberg.
Inflationen och räntehöjningarna är ett stort spöke för prognosmakarna nu. Det finns inget riktigt färskt i ekonomernas minne att luta sig emot. Ukrainakrigets utveckling och påverkan på energipriserna är dessutom högst osäker.
Uppmanar parterna
Den stora lönerörelsen, som börjar i höst, kan bli avgörande för inflationens utveckling framöver. Och finansministern riktar en uppmaning till fack och arbetsgivare att ta ansvar. Om inte:
– Då blir det högre inflation, då blir det högre räntor, vi får en sämre ekonomisk utveckling, säger Damberg.
LO-basen Susanna Gideonsson varnar för en giftig cocktail – lågkonjunktur parat med hög inflation.
TT: Är du orolig för en inflationsspiral?
– Det skulle inte vara bra för LO:s medlemmar om vi hamnar i en inflationsspiral där löneökningarna äts upp av inflationen.
– Mitt ansvar i regeringen är riktade insatser till dem som inte kan hantera det här på annat sätt, de fattigaste barnfamiljerna, i dag har vi en omröstning om pensionerna, fortsätter Damberg.
Vill ha kompensation
I Storbritannien strejkar 50 000 tågarbetare den här veckan för rejält högre löner som kompensation för den ovanligt höga inflationen, det vill samma situation som skulle kunna uppstå i Sverige.
– Jag tänker inte ha någon som helst uppfattning om vilka lönenivåer som fack och arbetsgivare landar på. Det är parternas förhandlingsrätt. Jag kan bara konstatera att under de senaste decennierna så har svenska löntagare fått riktiga löneökningar, reallöneökningar, i princip varje år, säger Damberg.
Konjunkturinstitutet konstaterar att det saknas ungefär 30 miljarder kronor i statsbudgeten kommande tre år. Regeringens bedömning är att kommunerna kommer att få svårare att få ekonomin att gå ihop när inflationen drar iväg. Damberg vill inte direkt säga om det måste till besparingar i statsbudgeten eller skattehöjningar.
– Det blir en viktig valfråga där partierna också måste se till att resurser faktiskt tillsätts till skolan, sjukvården och äldreomsorgen, säger Damberg.
Inte lova något
Han har under våren talat om en slags beredskapsskatt, riktad mot de rikaste, för att finansiera satsningarna på försvaret.
Om det ska ses som ett vallöfte, vill han inte svara på, valmanifestet kommer närmare valet.
Det är viktigt att politiken håller i tyglarna nu och inte lovar för mycket till alla, något som i stället kan driva på inflationen, utan i stället riktar tillfälliga och träffsäkra åtgärder mot ekonomiskt svaga grupper för att mildra effekterna av prishöjningar, enligt Damberg.
– Fördelningspolitiken har fått en liten renässans här.
