TT intervjuar Mikael Damberg på tåget till Norrköping – hans första resa ut i landet bland vanligt folk i sin nya roll som finansminister.

Han tar över efter Magdalena Andersson som tar klivet upp till statsministerposten, och i en tid när många från vänster kritiserar Socialdemokraterna för att ha övergivit flera ideal i spåren av de gångna årens samarbete med C och L.

TT: Ekonomiska klyftor, är det en viktig fråga för dig?

– Den är ju helt central, för det handlar ju om vanliga människors liv. Har man råd att betala hyra? Har man ett jobb att gå till? Har man råd att åka på semester? Det är ju socialdemokrati i någon mening, små kontinuerliga förbättringar av vanliga människors liv, säger Damberg.

Klyftorna har ökat

Många av S-åtgärderna vid makten senaste åren har handlat om att lyfta i botten, stöd till de mindre bemedlade. Men i den andra änden har de rikare under en rad år kunnat se sina förmögenheter dra iväg ytterligare, så klyftorna har i stället ökat under 2000-talet, även när S suttit vid makten, enligt officiell statistik. Det har varit kapitalskattelättnader och en lågräntepolitik som fått fastighets- och aktiepriser att skjuta i höjden.

TT: Ni har bara lyft stöden för de svaga, ni gör inget för att öka beskattningen av de mer välbeställda?

– Parlamentariskt har det varit väldigt mycket svårare. Vi var ju till och med tvungna att i januariavtalet gå med på Liberalernas stora krav att sänka värnskatten.

Men tiden talar för mer vänsterpolitik, tycker Damberg. Han tycker sig se en ökad debatt i samhället, såväl i Sverige som internationellt, om högre skatter för de mer välbeställda för att minska klyftorna.

– Så inför valet nu, är det inte rimligt då att diskutera att de med de högsta inkomsterna också är med och bidrar mer till välfärden? Jag tycker att det är fullt rimligt.

Oklart vilken form

Men än så länge har inte mycket setts av det. Inför S-kongressen togs en rapport fram som pekade på möjliga skattehöjningar för de rika, som miljonärsskatt och höjd skatt på ISK-kontot för dem med större förmögenheter.

TT: Var tog de förslagen vägen, varför försvann de?

– Den rapporten har inte alls försvunnit. Det var en verktygslåda som presenterades för en ökad jämlikhet.

– Vissa av de frågorna finns ju fortfarande med, som en skarpare beskattning av dem med de högsta inkomsterna, exakt formen för det, om det blir en miljonärsskatt som vi går till val på eller inte, det kommer vi att återkomma med i valmanifestet.

TT: Fastighetsskatten, är den död?

– Vi driver inte fastighetsskatten, det finns andra sätt att komma åt de högsta inkomsterna utan att starta en ny diskussion om fastighetsskatterna.

Förlorade val

TT: Men är det rättvist att villaägaren i Grums betalar samma fastighetsskatt som den i Djursholm?

– Men det var ju den borgerliga konstruktionen av fastighetsskatten som gjorde att det blev på det sättet, men vi tänker inte starta en fastighetsskattedebatt. Ska jag vara riktigt ärlig, vi förlorade ett par val på den frågan, vi tänker inte förlora ett till val på den frågan.

Det är kort tid kvar till valet, så särskilt många heta frågor lär inte hamna på regeringens bord, tror Mikael Damberg. Det kommer att vara en tid där varje parti vill profilera sig och inte samarbeta särskilt mycket. Fast runt pandemins ekonomiska konsekvenser har det varit hyfsad enighet. På agendan kan förnyade stöd till näringslivet bli aktuellt igen.

Signalerar stödbehov

Fast Damberg tror inte just nu att det ska behöva bli nödvändigt att återinföra korttidsstödet. Han tänker sig att regering och riksdag mer kommer att använda sig av vaccinkrav i stället för tuffare åtgärder som tidigare i pandemin, något som då inte skulle behöva drabba företag lika hårt. Däremot kan omställningsstödet tas i bruk, det är lättare att sjösätta igen och täcker också lönekostnader precis som korttidsstödet.

– Så det får ligga lite längre fram i en åtgärdsplan om vi skulle behöva aktivera det. Vi ser ju redan nu att vissa sektorer signalerar att de är hårt drabbade. Vi har julborden för att ta ett väldigt konkret exempel, vi har gränshandeln mot Norge, så det finns sektorer som redan börjar signalera ett behov av någon form av omställningsstöd, säger Damberg.

På fredagen, efter intervjun var gjord, kom regeringen och Damberg just med beskedet att omställningsstödet aktiveras igen.