Bankerna brukar peka på att Riksbankens styrränta har en direkt koppling till vad de betalar.
I oktober, som är den senast tillgängliga statistiken hos Statistiska centralbyrån (SCB), så låg den genomsnittliga sparräntan på samtliga typer av sparkonton på 0,55 procent. Samtidigt låg Riksbankens styrränta på 1,75 procent.
Sedan dess har dock Riksbanken höjt styrräntan ytterligare, till dagens 2,50 procent.
Man får gå tillbaka till perioden kring 2011 för att hitta en tid när styrräntan var lika hög som i oktober. Då låg styrräntan på 2 procent och snittsparräntan på 1,2-1,3 procent.
Skillnaden mellan styrräntan och sparräntan är alltså mycket högre i dag än för tio år sedan.
Återställer marginalen
Tor Borg, tidigare ränteanalytiker från bankvärlden och i dag analyschef i byggbranschen, tror att glappet beror på att vi kommer ifrån en lång period med låg styrränta.
– Sparräntan höjs inte i samma takt som styrräntan nu, men när styrräntan sänktes tidigare så sänktes inte sparräntan i samma takt heller, säger han.
– Under perioden med väldigt låg styrränta så har bankerna haft väldigt dålig marginal på sparkontona, och den återställer man nu.
Ytterligare en förklaring till de låga sparräntorna tror han är att kunderna inte gärna byter bank. Storbankerna behöver därför inte höja sparräntorna för att konkurrera med varandra.
– Om jag får en eller två procent i ränta spelar inte så stor roll – så länge man inte har en miljon kronor stående på ett bankkonto. Och det har ju inte alla, säger Tor Borg.
Joakim Sandberg, professor både i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och i finansiell ekonomi vid universitetet i Groningen i Nederländerna, tänker i liknande banor.
– Ett grundproblem i den svenska banksektorn är att konkurrensen inte fungerar så bra. Och det beror nog till syvende och sist på att vi tycker att banktjänster och placeringar är så komplicerade, så vi kunder är trögrörliga, säger han.
"Orättvis fördelning"
Joakim Sandberg är kritisk till hur bankerna kontinuerligt höjt sina bolåneräntor i takt med att styrräntan höjs, något han menar är att "vidarebefordra kostnaden till sina kunder".
– Det luktar lite orättvis fördelning av den här kostnaden. Svenska banker har jättestor möjlighet att ta del av den, de har en jättebra intjäning just nu och skulle ha möjligheten att dela bördan med sina kunder på ett rättvist sätt genom att inte höja bolånen så mycket, säger han.
”Vi justerar löpande in- och utlåningsräntor framförallt utifrån faktorer som konkurrensläget och marknadsräntornas utveckling, där även förändringar av Riksbankens styrränta är en av flera komponenter som spelar in. Styrräntan har alltså betydelse men är inte det enda som påverkar", säger Anna Possne, Handelsbankens chef för produkt och erbjudande, i en skriftlig kommentar.
Att sparräntorna samtidigt förblivit på lägre nivåer är en annan del av samma mynt, anser Joakim Sandberg.
– Om bankerna höjer sina sparräntor mer så delar de med sig av vinsterna till sina kunder, det hade också varit rimligt, säger han.
TT: Samtidigt är banker företag som måste tänka på sina vinster, vad tänker du om det?
– Det är högst rimligt när marknaden fungerar väl. Men i sådana här marknadsmisslyckanden blir det problem, och då krävs antingen reglering eller etik, säger Joakim Sandberg.