Svenskt NĂ€ringsliv
FrÄn nÀringslivets sida Àr brist pÄ kompetens ett stort och utbrett problem, enligt Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning pÄ Svenskt NÀringsliv.
ââDet Ă€r brist i sĂ„ gott som alla branscher. Fyra av tio företag fĂ„r stĂ€lla in planerade expansioner eller tacka nej till uppdrag pĂ„ grund av brist pĂ„ folk.
Hon konstaterar att Sverige inte har rÄd att ha det sÄ hÀr.
ââDet försĂ€mrar konkurrenskraften. Kompetensbristen gör att Sverige inte kan expandera.
Om en yrkesgrupp inte gÄr att fÄ tag pÄ sÄ kan det pÄverka Àven andra. Om det exempelvis inte gÄr att fÄ tag pÄ en kock behövs inte heller servitörer eller diskare.
FrÄgan Àr varför det Àr brist pÄ sÄ mÄnga yrkesgrupper.
Mia Bernhardsen pekar pÄ utbildningssystemet. Det Àr alldeles för fÄ som vÀljer praktiska yrkesutbildningar, som till att bli elektriker, bagare eller plÄtslagare. I stÀllet vÀljer unga utbildningar som Àr breda, dÀr de kan göra sitt val senare.
ââVi behöver gĂ„ frĂ„n att 30 procent av en Ă„rskull pĂ„börjar en praktisk utbildning till att 40 procent avslutar en sĂ„dan varje Ă„r.
Hon tycker att yrkesprogrammen ska ses som bÄde möjlighet till jobb direkt och en chans till utveckling senare. De Àr inte lÀngre nÄgon ÄtervÀndsgrÀnd. Hon tycker ocksÄ att vuxna ska fÄ chans att utbilda sig mer inom praktiska yrken.
TT: Men om det rÄder brist, mÄste inte arbetsgivarna skÀrpa till sig och "fjÀska" med exempelvis lön eller arbetsvillkor för att locka?
ââArbetsvillkoren Ă€r ju vad de Ă€r, vi har den svenska modellen pĂ„ arbetsmarknaden med fack och arbetsgivare som enas. Men jag tycket att företagen Ă€r kreativa, de söker i alla kanaler, sĂ€ger Mia Bernhardsen.
.
LO
Susanna Gideonsson, ordförande i LO, ser flera anledningar till att det rÄder brist inom mÄnga yrken. Statusen för vissa yrken, till exempel. Vi vÀrderar inte jobb som plÄtslagare, elektriker och vÄrdyrken tillrÀckligt högt, enligt henne.
Hon konstaterar ocksÄ att det dragits ned ordentligt pÄ arbetsmarknadsutbildningar.
ââDet behövs massor. Man gör inte det man behöver göra och dĂ„ fĂ„r vi den hĂ€r miss-matchen.
Men arbetsvillkor och lön Àr helt centralt. Det gÄr inte att rycka pÄ axlarna och sÀga att lön och villkor Àr vad de Àr, arbetsgivarna mÄste locka folk med bÀttre villkor för att de ska vilja jobba för dem, anser hon.
ââDet Ă€r upp till varje arbetsgivare att skapa bĂ€ttre villkor. Men de vill inte.
DÄ blir det som det blir, enligt Susanna Gideonsson. De som kan söker sig till andra yrken dÀr lön, villkor och status Àr bÀttre.
ââTill exempel inom vissa yrken, dĂ€r det Ă€r mest kvinnor, erbjuds inte alltid heltidsjobb och inte heller fasta anstĂ€llningar. Det Ă€r ofta osĂ€kra anstĂ€llningar pĂ„ deltid.
Lönerna gÄr dÄ inte att leva pÄ och för att komma upp i en drÀglig nivÄ krÀvs att de jagar extrapass, förklarar hon.
.
PÄ vissa hÄll i den expansiva Norrlandsregionen suckas det över att kvinnor inom vÄrden lÀmnar yrket och i stÀllet tar bÀttre betalda jobb i industrin.
ââJag tycker att det Ă€r sunt. Varför ska de inte ta en fast tjĂ€nst pĂ„ heltid med 15 000 mer i lön, sĂ€ger Susanna Gideonsson.
.
Professor Oskar Nordström Skans
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, tycker att det Àr problematiskt att tala om "brist" pÄ arbetskraft. I alla fall i dÀr "bristen" rÄtt lÀnge.
ââDĂ„ erbjuder inte arbetsgivarna tillrĂ€ckligt attraktiva villkor, sĂ€ger han.
Att hÀnvisa till den svenska modellen dÀr fack och arbetsgivare kommer överens om löner och villkor, som Svenskt NÀringsliv gör, hÄller inte tycker han.
ââOm det Ă€r brist pĂ„ exempelvis slaktare i decennier, dĂ„ kanske arbetsgivare mĂ„ste betala mer. Om de inte vill det, Ă€r det dĂ„ brist? Folk vĂ€ljer yrke baserat pĂ„ vad som erbjuds.
I vissa fall, exempelvis dÄ det ska anstÀllas fler poliser, sÄ kan det rÄda brist under en övergÄngsperiod dÄ nya poliser ska utbildas, konstaterar han. Och visst kan det vara svÄrt i offentlig sektor, dÀr resurserna Àr begrÀnsade, att höja löner och förbÀttra villkoren.
Men arbetsmarknaden Àr ocksÄ en slags marknad, dÀr obalanser rÀttas till av ett pris, sÀger han.
ââI allmĂ€nhet brukar vi ju tycka att marknadsmekanismer Ă€r bra.
Arbetsgivare som upplever brist pÄ arbetskraft behöver ocksÄ vara kreativa, enligt Oskar Nordström Skans. Kanske tÀnka i nya banor nÀr det gÀller hur jobbet organiseras, vilka krav pÄ utbildning som ska stÀllas och om det gÄr att internutbilda.
ââPolitiker kan ocksĂ„ hjĂ€lpa till att avhjĂ€lpa brister, genom att utforma utbildningar efter arbetskraftsbehov, som Yrkeshögskolan. Det Ă€r en viktig uppgift. Men detta kan aldrig ersĂ€tta arbetsgivares ansvar att utforma arbete, lön och villkor.
.
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen gör inte nÄgra egna prognoser för just bristyrken, sÀger Alva Johansson, arbetsmarknadsanalytiker pÄ Arbetsförmedlingen. Yrkesprognoserna frÄn Arbetsförmedlingen beskriver i stÀllet hur utsikterna Àr till jobb.
PÄ Arbetsförmedlingens hemsida finns prognoser för drygt 170 yrken inom 20 omrÄden.
DÀr kan man till exempel utlÀsa att det finns mycket goda möjligheter till arbete om man vill bli slaktare eller styckare, liksom för den som vill bli buss- eller spÄrvÀgsförare. Det anses dock vara liten efterfrÄgan pÄ yrken som exempelvis banktjÀnstemÀn, utredare och kvalificerade handlÀggare.
ââVi pratar inte om brister, vi ser det som möjligheter till arbete, sĂ€ger Johansson.