Vem har inte tänkt att sparpengarna bara försvinner in i ett svart hål då börsen hela tiden faller och inflationen galopperar. Många sparar i fonder, men fonderna är mest en sorglig syn numera. Varför skicka in de surt ihopgnodda slantarna i en fond som bara tappar i värde? tänker man kanske.
Fast den som kan ska ändå försöka hålla i sitt månadssparande i fonderna, tycker både Frida Bratt, ekonom på nätbanken Nordnet, och Shoka Åhrman, ekonom på pensionsbolaget SPP.
– När man sparar i fonder fastän börsen går dåligt så köper man andelar på en lägre nivå. Någon gång vänder det, men man vet inte när. Men då blir man en vinnare, säger Frida Bratt.
"Vändningen kommer"
Shoka Åhrman tröstar med att det hittills alltid har kommit en vändning efter stora nedgångar.
– Förr eller senare, kanske redan i år, kommer börsen att hämta hem nedgången, säger hon.
Den som tar ut sparpengarna och slutar spara missar helt enkelt den kommande uppgången. Och att ta ut pengarna nu, när fondandelarna är så lite värda, är en riktigt dålig idé. Då har man bara förlorat, och har inte ens chansen att ta igen nedgången, menar de.
Det är extremt svårt att tajma upp- och nedgångar på börsen, konstaterar de. Inte ens de mest kunniga experterna fixar det. Därför är det smart att pytsa in lite pengar månadsvis, tycker ekonomerna.
– När vändningen kommer har man i alla fall vid något tillfälle köpt till det lägsta priset, säger Frida Bratt.
Buffert viktigast
En sak är dock viktig att tänka på, understryker de båda. Om man behöver sina pengar på relativt kort sikt, några år, så ska pengarna inte sitta i fonder.
– Buffertsparandet är viktigast att prioritera, och de pengarna ska inte vara på börsen, säger Frida Bratt.
Fast man kan gott se över sin fördelning av sparpengarna nu, tycker Shoka Åhrman. Om man tidigare har sparat i fonder med lite högre risk kan det vara läge att tänka om nu. Kanske ska mer av sparpengarna få gå till fonder med lägre risk.
– Om man behöver ta ut pengar från fonderna tycker jag också att man kan tänka på samma sätt, att fördela uttagen, så att man sprider dem klokt, säger hon.
För den som inte är så aktiv och intresserad är det smartast att hålla sig till globalfonder, tycker de. Då får man en riskspridning och ett blandat innehav.
– Den som vill kan spetsa till sitt sparande. Om man ser sparandet som en smörgås så ska globalfonderna vara brödet, och resten pålägg, säger Frida Bratt.
Koll på fondavgiften
Hon tycker också att man noga ska kolla fondavgiften.
– En globalfond kan kosta 0,2 procent. Det är en bra avgift. En indexfond kan kosta lite mer, 0,5 procent.
Hur det kommer att gå på börsen framöver beror mycket på hur det går med räntorna, förklarar de. Om räntetrycket viker så blir börsen gladare. Frida Bratt pekar på utvecklingen i USA, som möjligen inte är lika ekonomiskt nattsvart som här. Det kan muntra upp börserna, hoppas hon.
– Börsen är extremt framåtblickande. Vi går in i en lågkonjunktur nu, men om det kommer tecken på att inflationstoppen är nådd så kan det ge hopp om tillväxt, säger Shoka Åhrman.