– Amerikansk ekonomi har varit betydligt snabbare upp ur startblocken när det kommer till återhämtning efter pandemin. Då måste man ställa sig frågan – för vi sitter ju i alla i samma båt – varför har det gått långsammare i Europa? säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
Att den amerikanska ekonomin kommit snabbare ur pandemin är en viktig förklaring till skillnaderna i konsumentprisökningen, konstaterar både SEB:s chefsekonom och Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
De två delar också bedömningen att stödåtgärder i form av direktutbetalningar till amerikanerna har skapat brist på arbetskraft och därmed löneökningar på kort sikt.
Direktutbetalningar
– Under Trump fick vi ett rejält krispaket våren 2020, sedan fick vi ytterligare ett finanspolitiskt krispaket i december förra året och ytterligare ett nu i vår. Det har varit mer omfattande och större belopp, säger Robert Bergqvist.
USA har redan delat ut checkar på totalt 4 000 dollar till varje amerikan, motsvarande 35 000 kronor. I Europa har det sett annorlunda ut.
– Europa sitter fortfarande och sliter med sin återhämtningsfond som man tog ett beslut om förra sommaren, det är först nu pengarna börjar komma ut, säger Bergqvist.
I Sverige har korttidspermitteringar och företagsstöd bidragit till att hålla den befintliga arbetskraften i arbete. I USA fick många sparken under pandemin och utbetalningar direkt på kontot.
Brist på arbetskraft
Eftersom ekonomin tagit fart i USA behövs arbetskraft, men de generösa bidragen har fått en del av arbetarna att avstå från jobb, resonerar Robert Bergqvist, vilket i sin tur har gjort att företagen har behövt konkurrera med högre löner – en viktig faktor för ökad inflation.
– Många tänker att det inte är lönt, att de tjänar mer pengar på att stå utanför arbetsmarknaden och få det här stödet än att återvända till arbetskraften. Då blir det en ovanlig bristsituation på just arbetskraft.
Även Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, ser arbetskraftsbrist och efterföljande löneökningar som en del av förklaringen på juni månads inflationshöjning i USA, men framhåller att det inte är klokt att dra slutsatser utifrån enskilda månader.
– Dels har USA kommit lite längre i återhämtningen, men den största skillnaden är lönerna. När man har lättat på restriktionerna har vi de här checkarna som tycks gjort att personal tycks ha valt att stanna hemma. Det har drivit upp lönerna, och det ser vi inte alls i Sverige, säger Winsth.
Arbetslösheten är fortsatt hög i USA, men när bidragen fasas ut i höst lär arbetsmarknaden komma mer i balans, och inflationstrycket kan avta, säger Robert Bergqvist. Även han framhåller att man ska vara försiktig med att dra slutsatser "innan vi står på fast mark igen".