Därför är kaffet rekorddyrt

Tycker du att kaffet är ovanligt dyrt? Det stämmer. På ett år har priset på råkaffe nästan fördubblats, och även förpackningar och transporter har blivit rejält mycket dyrare.

Allt dyrare droppar. Arkivbild.

Allt dyrare droppar. Arkivbild.

Foto: Per Groth/TT

Ekonomi2022-02-09 05:01

Anders Thorén, kommunikationschef på Löfbergs kafferosteri, konstaterar att det finns flera orsaker till den stora uppgången för kaffepriser. Ett halvkilospaket kan nu kosta upp mot 60 kronor, nästan 50 procent mer än för ett år sedan.

– Det har varit extremväder i Brasilien, och det påverkar skördarna nu. Det kommer att vara underskott på arabica-bönor hela året, säger han.

Kaffe säljs och köps på en råvarubörs, berättar han. Det som vi använder allra mest här i Sverige är arabicabönor, som närmast fördubblats i pris under det senaste året.

– Sedan i oktober har råkaffet ökat 15 procent, men sett ett år tillbaka så är ökningen 80 procent.

Transporter och energi

Fast det är inte bara själva råkaffet som stiger i pris. Både förpackningsmaterial och transporterna blir rejält mycket dyrare.

– Fraktpriserna har stigit mellan 500 och 1 000 procent på ett år. På vissa håll har det blivit lite bättre, men det är fortfarande dyrare.

Till detta kommer också att den svenska kronan har försvagats med ungefär 10 procent mot dollarn sedan i oktober.

Det har gjort att priset på kaffe i butik har ökat rejält. Exakt hur stor ökningen blivit i butikerna går dock inte att säga, det skiljer lite både mellan olika kaffesorter och mellan olika butiker, förklarar Sara Gillerlöv, inköpschef på Coop.

– Det är har varit ökningar under året, och vi ser ingen avmattning, säger hon.

Kaffe är ofta en lockvara som säljs med kampanjer, förklarar hon, och det kommer nog fortsätta så, tror hon. Men vi har fått vänja oss vid en betydligt högre prisnivå.

Anders Thorén tror också att de höga priserna kommer att hålla i sig. I alla fall under det första halvåret i år, längre fram än så är svårt att förutspå.

På Löfbergs oroas man dock inte så mycket över att konsumenterna kan dra ned på kaffedrickandet när fikat blir så mycket dyrare.

– Kaffe är en viktig vara som betyder mycket för många, säger han.

Inte heller Coop ser någon minskning i kaffedrickandet. I alla fall inte ännu.

– Vi ser att kunderna köper samma mängder nu, säger Sara Gillerlöv.

Livsmedelspriserna stiger

Men det är inte bara kaffet som stiger i pris just nu. I stort sett allt livsmedel stiger i pris, och kaffet kan kanske ses som en symbol för det som händer med priserna på en massa olika varor som köps på en världsmarknad, och som måste transporteras och förpackas.

Emma Hernell, tillförordnad vd på HUI, konstaterar också att matpriserna rent generellt är på väg upp.

– Ett skäl är fraktpriserna, och dessutom energipriserna, men det är också en ökad kostnadsbild generellt, säger hon.

– Kaffet är ju en lyxvara, men vad det här ledet till under våren vet vi inte nu. Vi är oroliga för konsumenterna, mat är en stor del av hushållskassan som nu tar en ännu större del, säger Sara Gillerlöv.

Fakta: Stigande priser

Prisökningen på kaffe kan ses som ett exempel på hur livsmedelspriserna stiger. Just kaffe har ökat 12,38 procent i årstakt (decembersiffor). Livsmedel, inklusive alkoholfria drycker, har ökat 1,72 procent i årstakt (decembersiffror)

Men nu befarar allt fler att höjda fraktpriser, höjda energipriser och ökande råvarupriser kommer att ge större prisökning, även på livsmedel.

Riksbanken, med ett inflationsmål på 2 procent, lämnar sitt nästa räntebesked på torsdag den 10 februari.

Den så kallade KPIF-inflationen lyfte i december till 4,1 procent, enligt Statistiska centralbyrån. Men om man räknar bort energipriserna sjönk KPIF-inflationen till 1,7 procent.

Det är inte bara i Sverige som inflationen stiger, på många håll är den betydligt högre än här. Inflationen i euroområdet steg till en ny rekordnivå i januari. 5,1 procent på årsbasis är den högsta siffran sedan Eurostat började att sammanställa statistik 1997 för de 19 länderna. I USA låg prisökningstakten mätt på hushållens konsumtion på 5,8 procent i december på årsbasis, den högsta sedan 1982.

Källa: Statistiska centralbyrån, Eurostat, Bloomberg

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!