Sveriges bruttonationalprodukt minskade med 0,3 procent under tredje kvartalet. Det är andra kvartalet i rad med negativ tillväxt, vilket definieras som en recession.
Totalt beräknas svensk ekonomi minska med 0,5 procent i år, enligt EU-kommissionens ekonomiska prognos. Bara Estland, Irland, Ungern och Luxemburg presterar sämre.
Och nästa år kan nedgången fortsätta. 2024 är Sverige det enda medlemslandet i EU där ekonomin väntas krympa (0,2 procent).
Mattias Persson lyfter en ofta framförd aspekt i diskussionen om svensk ekonomi: hushållens skuldsättning.
– Svenska hushåll är mycket skuldsatta och därmed oerhört räntekänsliga. Centralbankernas räntehöjningar får snabbare genomslag i räntekänsliga ekonomier som Sverige och Norge än i Tyskland och Frankrike, säger han.
– Men svensk ekonomi kommer att svänga framöver. När ekonomin väl återhämtar sig kommer det märkas tydligt här, tillägger Persson.
Ketchupeffekt för hushållen
Nordeas chefsekonom Annika Winsth bedömer att dagens BNP-siffror stärker uppfattningen att det inte blir fler räntehöjningar, men hon efterlyser också mer ödmjukhet från Riksbanken när det gäller de tvära kasten i penningpolitiken.
– Att ha rekordlåg ränta under lång tid, där folk skuldsätter sig, för att sedan vända väldigt snabbt – ja, det leder till en ketchupeffekt som slår hårt mot hushållen.
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, konstaterar att hushållen mött en plötslig och mycket hög "räntevägg".
– Det har fått dem att snabbt sluta konsumera. Det kommer att vara under en bit in i nästa år.
Enligt Stråberg är Riksbankens räntehöjningar inte direkt något "precisionsvapen".
– Nej, snarare en stor hammare som slår vilt. Men signalen nu är i alla fall att Riksbanken har tryckt på pausknappen med räntehöjningar.
Men när Riksbanken nu pausar räntehöjningarna innebär det inte att priserna kommer att falla tillbaka.
– Nej, priserna sjunker inte, men de kanske inte fortsätter att stiga, säger Alexandra Stråberg.
Stark tillväxt föregående år
Swedbank spår en räntesänkning från Riksbanken under andra halvåret av 2024, givet att inflationen fortsätter sjunka.
– Vi tror till och med att 2025 års budget kan vara ganska expansiv utifrån detta, säger Mattias Persson.
Värt att notera är att Sveriges tillväxt föregående två år har varit relativt stark: 2,8 procent 2022 och 6,1 procent 2021. Samtidigt bedömer EU-kommissionen att inflationen i Sverige kommer att minska nästa år – till unionens lägsta på 1,8 procent.
Arbetslösheten i EU är historiskt hög, 6 procent (6,5 i eurozonen). Prognosen är i princip densamma för nästa år och 2025. I Sverige tros siffran stiga, från 7,6 procent i år till 8,5 procent 2024 och 8,6 procent 2025. Därmed hamnar Sverige stadigt på tredje högst arbetslöshet, slaget bara av mångåriga krisländerna Grekland och Spanien.
