Sverige – tillsammans med Kanada och Nya Zeeland – används allt oftare som ett varnande exempel i internationell press, när effekterna av skenande inflation och högre låneräntor ska beskrivas.

"Ett av ställena där denna trend slår igenom snabbast är Sverige", slog nyhetsbyrån Bloomberg fast i en artikel tidigare i december.

Hushållens konsumtion stryps

Svenska bostadspriser har redan fallit rejält i år och de ska ned en bit till, enligt ledande svenska bankekonomer. BNP-prognoserna för den svenska ekonomin 2023 pekar samtidigt mot en ganska rejäl konjunktursmäll – när hushållens konsumtion stryps av ett års sänkta reallöner, rekordhöga elpriser och räntehöjningar.

Sveriges känslighet för räntehöjningar beror i stor utsträckning på att svenska hushållens bolån – sammanlagt omkring 4 000 miljarder kronor – är ovanligt stora i förhållande till hushållens disponibla inkomster. Merparten av lånen, cirka 70 procent, har dessutom rörlig ränta – vilket gör att räntehöjningarna snabbt äter sig in i hushållens plånböcker.

– Sverige sticker verkligen ut, att så många har rörlig ränta. Genomsnittslöptiden för bolånen är omkring ett år i Sverige, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank.

Situationen ser snarlik ut i Norge och Baltikum, men i länder som exempelvis Frankrike sitter de flesta på bolån med löptider på 20-30 år, med fast ränta.

– Du ser redan effekterna av detta i korrektionen på den svenska bostadsmarknaden, som har fallit omkring 15 procent från toppnivån i början av året. Det är massivt. I andra länder har bostadspriserna börjat sjunka, men då handlar det om några enstaka procent, säger Daniel Kral, senior ekonom på Oxford Economics.

Staten har gjort "väldigt lite"

Hushållens konsumtion trycks dessutom ned av att statens stöd till hushåll är begränsat, enligt Kral.

– Jämfört med andra europeiska länder har svenska staten gjort väldigt lite, säger han.

– Det kommer innebära ett större BNP-fall i Sverige än i andra länder, tillägger han.

Men Sverige pressas inte bara av räntekänsliga hushåll och företag och mindre finanspolitiska stöd, enligt Kral.

– De höga energipriserna på grossistmarknaden slår också igenom snabbare i konsumentledet i Sverige, inte minst elpriserna, säger han.

Även där handlar det om en ovanligt stor andel rörliga avtal.

Det går dock att ana ljus i tunneln, även för svenska hushåll och företag, enligt Kral. Han tror som de flesta bedömare att inflationstrycket snart mattas av. Men att det faktiskt blir så ska man inte ta för givet, med tanke på Ukrainakriget, tycker han.

– Vi kan ju också vara på väg i en strukturellt annorlunda miljö där det kan behövas en ny design på de svenska modellerna, säger han.

"En svår vinter"

Fast huvudscenariot är trots allt att det snart lugnar ned sig.

– Vi ser en svår vinter framför oss. Svensk ekonomi kommer att krympa. Men vi ser en vändning under andra halvåret nästa år, säger han.

Han räknar med att Sverige redan befinner sig i så kallad recession, med två kvartal i rad med krympande BNP – som krymper svensk ekonomi med 2 procent på ett halvår.

Men för hela 2023 tror han inte BNP-fallet blir så stort, enligt Kral.

– BNP krymper i fjärde kvartalet och sedan i första kvartalet 2023. Sedan blir det oförändrad BNP i andra kvartalet, följt av en tillväxt på 0,5 procent under andra halvåret.

Den svenska kronan – som har gått svagt mot världsvalutorna i skuggan av Ukrainakriget och den globala inflations- och räntechocken – har bidragit negativt till den inhemska svenska inflationen.

– Kronan tar stryk för att det är en liten valuta, säger Kral.

– Mycket hänger nu på vad (USA:s centralbank Federal Reserve) Fed gör. Och vi tror att de kommer att dra ned på takten i räntehöjningarna, vilket kommer att sänka dollarn. Så vi ser inte att kronan ska tappa så mycket mer nu, tillägger han.