Vad är det som egentligen har hänt?
Trots den globala ekonomiska oron med hög inflation och stigande räntor har ändå flera ledande aktiemarknader öppnat året relativt starkt. Allra bäst har Tokyobörsen gått. Det bredare Topix-index är nu uppe på en nivå man inte sett sedan 90-talet och Nikkei 225-index passerade för första gången sedan september 2021 30000-nivån.
Rent krasst, hur stark är då utvecklingen?
Väldigt god. Sedan årsskiftet är Nikkei 225-index upp drygt 15 procent efter börsens stängning i onsdags. Det trumfar precis över Frankfurtbörsen men är till exempel dubbelt så stark som Stockholmsbörsen eller New York-börsens breda S&P 500-index.
Och vad är förklaringen?
Flera, men den japanska yenen har i år tappat i värde. Det är en fördel för japanska exportbolag som får betalt i amerikanska dollar. Ytterligare en avgörande faktor har varit en bolagsreform där japanska företag ska öka utdelningarna till aktieägare liksom lansera återköpsprogram av aktier – något som traditionellt ses som positivt av investerare.
– Många japanska företag har haft en väldigt stor kassa och inte gett avkastning på samma sätt som amerikanska bolag. Det här har gjort att inflödet från utlandet ökat utifrån spekulation, förklarar Sebastian Hellenius, allokeringschef på Länsförsäkringar fonder, varför nu utländska investerare fått upp ögonen för japanska bolag.
Men vem är Warren Buffett och vad har han för roll i det hela?
92-årige Buffett är investeraren bakom investmentbolaget Berkshire Hathaway. Nyligen i en intervju med japanska finanstidningen Nikkei meddelade Buffett att efter USA är nu Japan det land där Berkshire Hathaway har störst andel investeringar i. Framförallt handlar det då om motsvarande japanska investmentbolag. Sedan de första köpen i augusti 2020 har kurserna i fem specifika bolag som ingår i ägarportföljen mer än fördubblats.
Finns det då några frågetecken eller orosmoln?
Medan Europa och USA har plågats av kraftig inflation är situationen för japanska hushåll annorlunda. Landets inflation steg visserligen i april men i ett globalt perspektiv med måttliga 3,5 procent. Och landets centralbank har hållit fast vid en minusränta på 0,1 procent. Sebastian Hellenius påpekar att globala utmaningar dock kan spilla över även på Japan.
– Det jag kanske är lite orolig för är att om vi ser räntesänkningar i USA, vågar man då verkligen från japanskt håll att höja sin ränta och hur mycket vågar centralbanken hålla tillbaka det faktum att det ändå är en högre inflation?
Hur ska då småspararen tänka, ska han eller hon hoppa på Japantåget?
– Jag brukar ofta rekommendera att man har ett antal fonder. Den generella spararen som inte är särskilt intresserad ska väl ofta ha en globalfond och där ingår just Japan och då får man ändå den exponeringen.