Ytterligare en rejäl inflationssmocka har nu kommit inför julen. Konsumentpriserna i november lyfte med 1,0 procent jämfört med månaden före, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

– Generellt är det två saker som gör att inflationen stiger. Dels flaskhalsar i ekonomin sedan pandemin, dels elpriserna. De letar sig in i vartenda hörn, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Då pandemin släppte greppet uppstod obalans i utbud och efterfrågan på en massa olika saker, halvledare är det som är mest omtalat. Men obalanser finns på många saker, och det gör att priserna stiger.

Elpriser sprider sig

Fast det vi har mycket fokus på nu är elen och elpriserna.

– De sprider sig till allt.

SCB pekar också på de stigande elpriserna. De har ökat 1,3 procent under november, men över 36 procent i årstakt. Det är nu tredje månaden i rad som elpriserna ökar och inflationen i Sverige är därmed på den högsta nivån på över 30 år när samtidigt livsmedelspriserna ökade för tolfte månaden i rad.

Det gör att alla produktionskostnader ökar, förklarar Alexandra Stråberg. Det blir dyrare att tillverka och dyrare att transportera varor, och det påverkar varenda liten brödbulle och salladshuvud.

Nästan all mat har blivit dyrare under november. Inflationstakten blev i årstakt 18,1 procent för det som SCB kallar livsmedel och alkoholfria drycker.

– Elpriserna är i och för sig volatila, men i det stora hela har de ökat hela tiden.

En liten ljuspunkt är att problemet med flaskhalsar nu ser ut att minska något, tycker hon. Men för elpriserna syns ingen ljusning. Vintern har bara börjat, och vi ser ut att få leva med höga elpriser.

Inflationsmåttet KPI, som nu alltså blev 11,5 procent, innefattar räntor. De kommer med största säkerhet att stiga, konstaterar hon, och det gör att inflationen enligt måttet KPI också kommer att öka.

– Jag tror att hela bredden kommer att öka, och att inflationen fortsätter att öka en bit in på nästa år under första kvartalet.

Räntor stiger

Räntorna stiger, och den senaste höjningen har antagligen inte slagit igenom fullt ut ännu.

– Riksbanken har ju sagt att de kommer fler räntehöjningar. Nästa besked kommer i februari.

Kanske kan det lugna sig något med inflationsutvecklingen framöver, i alla fall om inte de stigande räntorna räknas med. Enligt måttet KPIF, det vill säga inflationen rensat för bolåneräntor, steg inflationen i november till 9,5 procent, upp från 9,3 procent i oktober.

Analytiker hade i snitt räknat med att konsumentpriserna jämfört med månaden före skulle gå upp med 1,2 procent i november och att inflationen skulle öka till 11,6 procent, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.

Snittprognosen för KPIF-inflationen, det mått Riksbanken utgår från i sin penningpolitik, låg på 9,6 procent i november.