Bankerna uppmärksammar gärna sina höjningar av sparräntan nu när riksbankens ränta skjutit i höjden.

Storbankernas erbjudanden är dock rätt bleka i jämförelse med mindre aktörers.

Det enkla svaret på varför det ser ut så, är att bankerna vill tjäna så mycket pengar som möjligt, säger sparprofilen Clas Hemberg, tidigare sparekonom på nätbanken Avanza.

– Sitter man på den stora kundstocken, och den inte rör på sig, tjänar man mest på att sitta still.

För de mindre aktörerna gäller motsatt princip. De hoppas kunna tjäna pengar på att locka till sig fler kunder med bättre erbjudanden.

– Storbankerna har inte alls den ambitionen.

– Den feta katten behöver inte jaga möss, därför lyfter den inte en tass. Ungefär så, säger Hemberg.

Stora skillnader

Enligt jämförelsesajten Compricer ligger Bluestep, Santander och Serafim finans i topp vad gäller rörliga sparräntor på obundna konton med insättningsgaranti och fria uttag.

De erbjuder räntor på runt 2,45 procent. Nordax bank och Komplett bank erbjuder räntor på 2,35 procent.

Bland storbankerna är de rörliga räntesatserna betydligt lägre vad gäller sparkonton utan bindningstid, insättningsgaranti och fria uttag.

I detta skrå erbjuder statliga SBAB högst ränta, 2,0 procent.

Handelsbanken erbjuder en rörlig sparränta på 1,05–1,30 procent på obundna konton med fria uttag. SEB erbjuder 1,0 procent och Swedbank 0,60–1,50 procent.

Nordeas ränteerbjudande ligger på 0,55–1,30 procent.

Förändring kräver dramatik

Claes Hemberg tror att storbankerna är beredda att höja räntorna. Men om kunderna inte kräver det, kommer inget hända, säger han.

– Bankerna reagerar bara under galgen, om man så vill.

Det skulle krävas en dramatisk reaktion där många kunder byter bank.

– Om vi skulle se ett svanhopp där 10 000 kunder byter bank samma vecka så skulle vi se en högre ränta ganska snabbt, säger Hemberg.

Kunderna bryr sig inte

Att inte fler flyttar sina sparpengar till banker med högre ränta tror Claes Hemberg beror på ett ointresse bland kunderna, att vi inte bryr oss.

Sparpengarna och vilken effekt någon procentenhets skillnad på räntan kan få på dessa kan också upplevas som abstrakt.

– Man ser gärna att kaviaren kostar en eller två kronor mer, för det är något man håller i handen, och luras till att tro att det är där man kan påverka, säger Hemberg.

Att vi nu går in i en lågkonjunktur med höga räntor och höga priser kan kanske väcka intresset hos vissa, säger han.

– Det kommer att tvinga folk att inte bara jämföra priset på mjölk utan även bankernas priser.

Rättad: En tidigare version innehöll en felaktig uppgift om Nordeas ränta.