Efter att bensinen toppade på 18:44 kronor litern i tisdags har priset fallit tillbaka 50 öre till strax under 18 kronor. Huvudsaklig orsak är fallande nivåer för oljepriset på världsmarknaden.

Men medan oljan har fallit tillbaka till samma pris som i början av oktober, fattas en hel del vid bränslepumparna för bilisterna, omkring 40-50 öre till innan priset på bensinmackarna motsvarar samma oljefall. Detsamma gäller för dieseln.

Mer biodrivmedel

Men soppan i tanken är mer utspädd nuförtiden, det är därmed inte bara oljepriset som styr, enligt Sofie Quant på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Den så kallade reduktionsplikten spelar stor roll, det vill säga kravet att bensinen och dieseln ska innehålla allt mer biodrivmedel för att få ner koldioxidutsläppen.

– Och världsmarknadspriset på biodrivmedel har stigit kraftigt i november, säger Sofie Quant.

En ökad efterfrågan i klimatkrisens spår, är den viktigaste orsaken, enligt henne.

En annan förklaring till att drivmedelskostnaderna inte hängt på nedgången i oljepriset är dollarkursen, enligt Quant. Oljan handlas i dollar och en dyrare kurs lyfter även råvarupriset ur ett svenskt perspektiv.

Politisk fråga

De rekordhöga drivmedelspriserna har hamnat i politisk fokus efter årets kraftiga uppgång. Sedan årsskiftet har bensinen blivit 3:80 kronor dyrare. För dieseln får man lägga på ytterligare en krona. Det har fått Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att i sin gemensamma budgetmotion föreslå en skattesänkning på 50 öre litern från maj i nästa år. Liberalerna hoppade av möjligheten att haka på det gemensamma budgetalternativet just på den frågan – att sänka skatten på drivmedel är en dålig klimatpolitik, anser L.

Och sedan budgetmotionen presenterades tidigare i veckan har bensinpriset sjunkit med just 50 öre litern.