– Att Europa nu börjar komma ikapp och slår förväntningarna är jättebra för den globala tillväxten och det är också väldigt bra för Sverige, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Av de tre ekonomierna har USA kommit längst hittills i återhämtningen. Finansiella stimulanser och direktutbetalningar till amerikaner har drivit igång efterfrågan – först inom tillverkningen och nu inom tjänstesektorn.

– Nu har de passerat nivån före pandemin. BNP är tillbaka över nivån för fjärde kvartalet 2019 och är på väg att snabbt krympa gapet mot den tidigare trenden. Det gapet kan komma att slutas under andra halvåret om vi inte får stora bakslag för tillväxten, säger Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB.

Förväntningarna för USA:s bruttonationalprodukt (BNP) var 8,5 procents tillväxt under andra kvartalet i årstakt, men utfallet blev 6,5 procent, enligt en preliminär bedömning från landets handelsdepartement.

Präglas av utbudsproblem

Elisabet Kopelman pekar framför allt på utbudsstörningar som förklaring till att tillväxten blev lägre än förväntan för andra kvartalet.

– Utbudssidan har svårt att svara upp mot den höga efterfrågan. Företagen kämpar men det är svårt med insatsvaror och det är svårt att få tag i arbetskraft.

Tillväxten mätt i bruttonationalprodukt (BNP) består av det totala värdet på alla varor och tjänster som som producerats i ett land. Även om efterfrågan är väldigt stark gör utbudsbristen att varorna inte handlas och tillväxttakten dämpas.

Eurozonen, som släpat efter både USA och Sverige i återhämtningen, överträffade analytikernas förväntan under andra kvartalet, enligt färska siffror från europeiska statistikmyndigheten Eurostat. Tillväxttakten var högre än både USA:s och Kinas. På årsbasis växte BNP med 13,7 procent andra kvartalet jämfört med prognoserna på 13,2 procent.

– Även om vi har en kraftig tillväxt nu så betyder inte det att vi är i en högkonjunktur, vi är i en återhämtningsfas. Arbetsmarknaden har ännu inte återhämtat det tidigare tappet, säger Alexandra Stråberg.

Återhämtningen

En förklaring till att det tagit längre tid i eurozonen att komma ikapp den BNP-nivå den hade före pandemin är att zonen var långsammare med att rulla ut ekonomiska stimulanser.

– Om vi jämför USA och Europa är det klart att USA har haft enorma stimulansåtgärder, och det har man inte haft i Europa på samma sätt. Sedan har nedstängningarna i länder som är beroende av turismen också spelat en stor roll.

– Dessutom går det lite snabbare i vändningarna i USA eftersom det bara är ett land och inte flera som i eurozonen där alla alla måste komma överens om åtgärder, säger Stråberg.

När det kommer till den fortsatta återhämtningar finns det flera osäkerhetsfaktorer, framför allt kopplat till pandemin, säger Stråberg.

– Vi är fortfarande i en pandemi och vi befinner oss fortfarande i en lågkonjunktur. Eftersom vi inte kan förutse vad som händer med viruset är det klurigt att säga när vi kommer tillbaka.

I USA, eurozonen och Sverige är arbetslösheten högre än normalt. Att både Kina och USA snart kommit ikapp prepandemiska BNP-nivåer gynnar Sverige.

– USA och Kina har haft en kraftig återhämtning och det har varit avgörande för den globala utvecklingen. Det är viktigt för små öppna ekonomier som Sverige, avslutar Stråberg.