Därför pressas de kinesiska företagen

En rad företag i Kina fått bakläxa av staten den senaste tiden. Lagändringar, avsiktsförklaringar och politiska hintar har fått hela branscher att gunga. Förklaringen finns i den nya femårsplanen.

Pony Ma, vd för Tencent (till vänster) och Jack Ma, grundare av Alibaba Group (till höger) på en konferens för att fira 40-årsdagen av Kinas ekonomiska reform som öppnade upp för en sorts marknadsekonomi med "kinesiska förtecken". Arkivbild från 2018.

Pony Ma, vd för Tencent (till vänster) och Jack Ma, grundare av Alibaba Group (till höger) på en konferens för att fira 40-årsdagen av Kinas ekonomiska reform som öppnade upp för en sorts marknadsekonomi med "kinesiska förtecken". Arkivbild från 2018.

Foto: Mark Schiefelbein

Ekonomi2021-08-08 06:25

Utstakat i den senaste femårsplanen från kommunistpartiet finns tre prioriteringar som går före tillväxt: Gemensamt välstånd, nationell säkerhet och social stabilitet.

De som sågs som förmånstagare när femårsplanen klubbades igenom i mars var pressade arbetare, stressade föräldrar och nystartade företag som försöker utmana teknikjättarna.

Kinesiska myndigheter har inte varit sena med att driva igenom förändringar. De har bötfällt teknikjättar för bristfällig konkurrens, meddelat förbud om vinstdrivande utbildningsverksamhet för unga och har skärpt låneregler, bland annat.

Social stabilitet

Det senaste året har en motståndsrörelse växt i Kina som varken passar tillväxtmålen eller befolkningsmålen. Unga människor på flera håll protesterar mot förväntningarna i arbetslivet genom att "lägga sig platt" – ge upp ambitionen om karriär och familj.

– Den här sociala stressen som många kineser upplever som har kommit upp till ytan det senaste året, inte minst arbetsvillkoren, både inom matleveransföretagen och inom tekniksektorn där människor arbetar 9-9-6: Kommer till jobbet klockan nio, går hem från jobbet klockan nio, sex dagar i veckan, säger Frédéric Cho, oberoende Kina-rådgivare och tillförordnad ordförande Sweden-China Trade Council (SCTC).

Kinesiska myndigheter införde nyligen krav på bättre arbetsvillkor hos matleveransjätten Meituan som gjorde att företagets aktievärde kapades med 63 miljarder dollar i ett svep, motsvarande över 500 miljarder kronor.

Så sent som den 28 juli förbjöds företag med utbildningstjänster för unga från att ta betalt, vilket i princip raderade en bransch där medelklassen kunde betala hundratusentals kronor per barn och år – och på börsen försvann motsvarande över tusen miljarder kronor.

Statuerar varnande exempel

Nya regler tvingar fram snabba förändringar, men även små hintar och uttalanden kan få företagen att ändra sina regler och investerarna att sälja.

– Det finns ett kinesiskt ordspråk om att "man straffar en för att varna hundra". Man statuerar ett varnande exempel och förutsätter att alla andra ska förstå exemplet och rätta sig i leden, säger Frédéric Cho.

Att marknaden blivit känslig för varningar blev tydligt när en tidning av statligt ägd media publicerade en artikel tidigare i veckan som kritiserade onlinespelens inverkan på unga. Uttalandet sänkte inte bara kinesiska spelbolag på börsen: Ett av de största bolagen Tencent gick ut med att de ska införa striktare tidsramar för deras onlinespel och förbjuda tilläggsköp i spelen för barn under tolv år.

Frédéric Cho säger att Kina har ambitiösa tillväxtmål om en fördubblad ekonomi, men att de samtidigt börjat föredra kvalitet i stället för kvantitet. En hälsosam medelklass med tid för familjelivet ses som en förutsättning för att nå de långsiktiga målen om både tillväxt och "gemensamt välstånd".

– De menar ju inte att de ska ta kål på de här bolagen, Kinas ekonomi är till en majoritet styrt och dominerat av den privata sektorn.

De branscher som står i vägen för en medelklass med stark köpkraft och tid för familjelivet kan dock gå en tuffare tid till mötes.

Fakta: Reglerade branscher i Kina

Den senaste tiden har kinesiska staten genomlyst och reglerat flera branscher, bland annat:

3 november 2020: Strax före börsintroduktionen av finansbolaget Ant group, ett dotterbolag till Alibaba, inför kinesiska myndigheter hårdare låneregler som kraftigt påverkar företaget. Börsintroduktionen dras tillbaka.

12 april: E-handelsjätten Alibaba får rekordböter på motsvarande 23,7 miljarder kronor för att ha brutit mot konkurrensregler.

19 maj: Kina förbjuder finansinstitut och betalningsföretag från att tillhandahålla tjänster kopplade till transaktioner med kryptovalutor, som registrering, handel eller sparande.

21 maj: Vice premiärminister Liu He meddelar att myndigheterna vill se ett slut på bitcoinutvinningen i landet.

2 juli: Det kinesiska persontransportbolaget Didi Global börsintroduceras på New York-börsen. Två dagar senare stoppade internetmyndigheten i Kina nedladdningar av bolagets mobilapp, vilket ledde till kurskollaps.

24 juli: Tencent Music anklagas för att ha brutit mot konkurrensregler och ombads släppa rättigheterna på en stor del av deras musikbibliotek. Företaget gick ut kort därefter och sa att de skulle följa riktlinjerna.

26 juli: Kinesiska myndigheter publicerar nya riktlinjer för bättre arbetsvillkor och matleveransföretagen. Ett av de största företagen Meituan sade att de kommer att följa riktlinjerna och se över sina villkor. De föll kraftigt på börsen.

28 juli: Kinas utbildningsminister meddelar att staten ska stoppa utbildningstjänster mot betalning – en bransch som omsätter mer än tusen miljarder kronor per år. De nya regleringarna förbjuder även utländska investeringar i utbildningssektorn.

3 augusti: En artikel publiceras i statligt ägd media om skadeverkningarna av onlinespel. Artikeln beskriver spelandet som ett "andligt opium". Spelbolag, bland annat Tencent, faller på börsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!