De globala priserna på gödsel och spannmål har rasat sedan toppen förra året och även gaspriserna och dieselpriserna har sjunkit.

Som upplagt för lägre matpriser med andra ord. Matpriserna i världen har också sjunkit tio månader i rad, enligt FN.s matprisindex.

Men det syns inte i butikshyllorna i Sverige. I januari steg matpriserna med nästan 20 procent jämfört med samma månad året innan, enligt den senaste inflationsstatistiken från Statistiska centralbyrån (SCB).

Bättre pris utomlands

Sverige sticker ut jämfört med grannländerna. I Norge steg matpriserna med 12 procent i januari och i Finland och Danmark med runt 15 procent, enligt respektive lands statistikmyndigheter.

Inte heller i eurozonen stiger matpriserna lika mycket som i Sverige. Inflationen på livsmedel i valutaunionen låg på 14 procent i januari (inklusive alkohol och tobak).

Enligt experterna finns det en viktig faktor till att Sveriges matpriser stiger mer.

– Den svaga svenska kronan. Den ger en extra knuff åt matpriserna här hemma jämfört med i andra länder, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Mycket av maten i Sverige importeras och en svag krona innebär att importerade produkter blir dyrare. Det blir särskilt tydligt när det kommer till bland annat frukt och grönsaker.

Men även priset på det som produceras på hemmaplan stiger med en svag krona, enligt Torbjörn Isaksson.

– Även om saker produceras och säljs i Sverige så har en svensk producent alltid möjlighet att sälja utomlands om priset där är bättre. Därför slår en svag krona igenom även på svenskproducerade livsmedel, säger han.

Erik Glans, nationalekonom på Konjunkturinstitutet, ser också kronan som den "sannolikt viktigaste" förklaringen till prisskillnaderna, även om han tillägger att det är komplext.

"Den svenska kronan försvagades mot euron med drygt åtta procent från januari 2022 till januari 2023. Eftersom många livsmedel handlas internationellt kan man förvänta sig en större prisuppgång ju mer växelkursen försvagas", skriver han i ett mejl till TT.

Men det förklarar inte riktigt allt.

Mer stelt i Norge

Konkurrensverket har tidigare pekat på att den svenska dagligvaruhandeln är koncentrerad till ett fåtal aktörer, vilket ökar risken för sämre konkurrens. Då blir det enklare att höja priset.

Enligt Torbjörn Isaksson är det svårt att svara på om företagen har höjt priserna mer än nödvändigt. Konjunkturinstitutet konstaterade i en rapport i höstas att så inte var fallet.

– Men jag skulle ändå bedöma att det tidigare under 2022 fanns ett inhemskt prispåslag på inflationen, eftersom efterfrågan var så pass stark och lönsamheten i näringslivet under den första delen av 2022 var ovanligt bra. Det tyder på att man lyckats parera kostnadsökningar, säger han.

Liksom den svenska kronan är också den norska kronan svag, men matpriserna har inte stuckit iväg lika mycket i Norge. Enligt Torbjörn Isaksson är Norge ett land som är svårt att jämföra med, eftersom den norska livsmedelsmarknaden är mer reglerad och "stel".

– De justerar till exempel priserna mer sällan, så den jämförelsen går inte att göra rakt av. Däremot är det mer relevant att jämföra med Danmark och Finland. Och svenska kronan har tappat mycket både mot euron och den danska kronan, säger han.

Dyrare i Storbritannien och Tyskland

Sverige är dock inte värst. Ett annat europeiskt land där matpriserna rusar ungefär lika mycket är Tyskland.

Marcus Widén, ekonom på SEB med ett specialintresse för inflationen, tycker dock inte att man ska dra för stora växlar på en enskild månad.

– Särskilt januari kan vara ett tillfälle då många företag kikar igenom sina böcker och ser över sin prissättning, säger han.

Han tycker inte heller att Sverige sticker ut speciellt mycket ur ett europeiskt perspektiv, och pekar på att det kan vara värt att se hur inflationen legat över en längre tid.

I en sammanställning som han gjort över hur mycket matpriserna stigit i snitt under perioden juli 2021 till januari 2023 hamnar Sverige efter både Tyskland och Storbritannien.

– Sverige ligger högt, men inte högst. I det här sammanhanget är ett par procentenheter hit och dit inte heller jättemycket att orda om. Men det ligger nära tillhands att skylla en hel del på växelkursen, säger Marcus Widén.