I förra veckan redogjorde kulturminister Parisa Liljestrand (M) för de stora dragen i det nya statsstödet till nyhetsmedier. I dag blev propositionen offentlig, "Ett hållbart mediestöd för hela landet".

Där prioriteras första hand de lokala nyhetsmedierna.

"Samtidigt innebär det att möjligheterna till ekonomiskt stöd för nyhetsmedier som inte är lokala eller regionala minskar i förhållande till dagens press- och mediestöd", står det i propositionens konsekvensbeskrivning.

Risk för nedläggning

Tobias Lindberg, forskare vid Nordicom, som sysslar med medieforskning vid Göteborgs universitet, beskriver förändringen jämfört med det nuvarande systemet som kom till på 1970-talet.

– Idén med det var att säkra olika pressröster, alltså politisk opinionsbildning. Det nya stödet är tänkt att framför allt stödja regional och lokal nyhetsjournalistik. De har olika syften så det kommer att rikta pengarna åt lite olika håll, säger Lindberg.

Nationella tidningar som kommer ut mer sällan eller tidningar som haft karaktär av nationella andratidningar riskerar att få mindre stöd, men får under en övergångstid pengar för kunna ställa om.

"För det fall att det skulle saknas långsiktiga kommersiella eller andra förutsättningar för verksamheten finns ytterst risk för nedskärningar eller nedläggning", skriver regeringen i propositionen.

Vinstlott för gratistidningar

Men exakt vilka vinnarna och förlorarna blir, är ännu svårt att säga, enligt Tobias Lindberg som ännu inte har hunnit läsa propositionen. Först ska detaljerna i stödet arbetas fram.

– Nu får vi se hur förordningen kommer att se ut, säger han.

Men några tydliga vinnare ser han, när presstödet samtidigt breddas.

– En vinnare är ju gratistidningarna som kommer in i det nya systemet vilket de inte har varit tidigare, säger Tobias Lindberg.

Han nämner också tänkbara förlorare.

– De som uttryckt oro är medier som är mer nationella men nischade.

Fler delar på samma peng

Johan Taubert, vd för Tidningsutgivarna ser ungefär samma vinnare och förlorare som Tobias Lindberg. Men så särskilt mycket klokare blev han inte på själva propositionen jämfört med vad som sagts tidigare.

– Vad vi vet är att fler ska in i systemet. Och med samma peng blir det många som kommer att få mindre stöd, säger han.

Det sägs inget i propositionen om hur mycket stöd som en tidning max kan få. I utredningen nämns 24 miljoner kronor som ett takbelopp. Exempelvis Svenska Dagbladet har fått 40 miljoner kronor i bara driftsstöd beviljat för 2023. Sydsvenskan fick drygt 30 miljoner kronor, enligt Myndigheten för press, radio och tv.

Pengar ur det nya stödsystemet måste man söka. I dagens system är en hel del av stödet rättighetsbaserat, det vill säga man vet vad man får i förväg.

– Det är ett av de stora orosmolnen, säger Taubert.

Små nyhetsmedier med svagare ekonomiska muskler får därmed svårare att planera för sin verksamhet, enligt honom.