Charlott Nyman som är docent i sociologi vid Umeå universitet har ägnat en stor del av sin forskning åt hur par som lever tillsammans lägger upp hushållets ekonomi. Genom åren har hon intervjuat många par.

– De allra flesta har varit inne på ett rättvisetänk, säger Charlott Nyman.

– De flesta har gemensam ekonomi och slår ihop sina pengar, helt eller delvis. Även om det blivit mer vanligt med folk som har pengarna helt separata.

En betalar mer

I många par tas hänsyn till om den ena tjänar mer och någon tar mer föräldraledighet och vård av sjukt barn.

– Då lägger man upp ett system för att kompensera för det. Att den med mer försöker ta mer av de gemensamma utgifterna med tanken att man ska ha ungefär lika mycket kvar på de separata kontona, säger Charlott Nyman.

Men rättvisetänket faller inte alltid ut riktigt så som det var tänkt. I sina studier har Charlott Nyman sett att kvinnor ofta har en tendens att ta mer "gråzonsutgifter", det vill säga sådant som ligger utanför de fasta kostnader men ändå är behov som uppstår i hushållet. Det kan vara sådant som apoteksvaror, saker till hemmet eller nya stövlar till barnet.

– De små utgifterna, ofta förknippat med barnen, är det ofta kvinnan som står för. Så blir det ändå så att kvinnan har mindre pengar kvar till egen personlig konsumtion, säger Charlott Nyman.

– Kvinnorna upplevde också att de hade mindre pengar att göra av med på sig själv än på partnern.

Inget pengaprat

Hennes tolkning av intervjuerna är att det här med hur man lägger upp ekonomin oftast inte föranleds av några djupare diskussioner och inte heller följs upp över tid.

– Det är ofta en process som sker lite pö om pö och inte diskuteras så mycket. En anledning är att pengar inte går inte ihop med bilden av kärlek. När det gäller hushållsarbete till exempel, där är det inget problem att prata om konflikter.

Kanske är det inte lika lätt att se en ojämn fördelning i ekonomin i en parrelation som att se vem som gör mest av hushållsarbetet, tror Charlott Nyman.

– När det gäller pengar är vi mycket mer försiktiga när det gäller att prata om orättvisor.

Källa till konflikter

– De jag intervjuade talade inte särskilt mycket om gräl och osämja kring ekonomin. Men det finns forskning som säger att ekonomin är en av de största orsakerna till konflikter och till och med separation.

Den som tjänar mindre upplever ofta att det är svårt att ställa krav på konsumtion från de pengar som anses vara gemensamma. Samtidigt är tanken med gemensam ekonomi ofta att främja rättvisa och lika levnadsstandard, enligt Charlott Nyman.

Genom åren har Charlott Nyman sett att det blivit vanligare med helt separat ekonomi och då är det inte ovanligt att den ena hamnar i underläge när det gäller konsumtion.

– Där man tjänar olika och har separat ekonomi. Då blir det väldigt ojämnt.