Matprisinflationen skenar, även om den totala inflationens årstakt sjönk från 8,5 i juni till 8,0 i juli.

Summan du möts av vid kassan i matbutiken har blivit rejält högre jämfört med förra året, vilket känns i plånboken för många. Sedan förra året har livsmedelpriserna stigit med i genomsnitt 13,5 procent, enligt SCB.

Dyr el och eftersläpning

Det som framför allt har påverkat livsmedelspriserna är de höga energikostnaderna, som spiller över på det som konsumenterna sedan betalar.

Vad gäller matpriserna är det viktigt att komma ihåg att de förändras med en eftersläpning i produktionen, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

– Om du tänker dig att du har råvarorna och sedan har du en ganska lång förädlingsprocess och sedan hamnar maten på hyllan så småningom.

– Boräntorna förändras ju över natten, men här har du en förädlingsprocess där råvarorna som har stigit i pris först ska förädlas, fortsätter hon.

Dyra mejeriprodukter

Delas livsmedlen in i grupper har kaffe, te och kakao blivit dyrast jämfört med juli 2021. Priset för dessa varor har ökat med nästan 34 procent.

Oljor och fetter har blivit 26 procent dyrare och priset på mjölk, ost och ägg har stigit med nästan 22 procent.

Att mejeriprodukter blivit dyrare kan i huvudsak förklaras av tre saker, säger Brynell.

– Först är det energikostnaden igen, det är foder och det är konstgödsel. Det har blivit betydligt dyrare.

Ovanpå detta är det i produktionen av mejeriprodukterna dessutom många insatsvaror som importeras och påverkas av höga världsmarknadspriser, säger hon.

– När du importerar så blir det dyrare eftersom vår svenska krona är svag.

Vi handlar mindre

Enligt jordbruksverket väntas årets skörd bli normal, men Lantbrukarnas riksförbund varnar för att de höga matpriserna är det nya normala.

Svensk Dagligvaruhandel gör inga prognoser för hur matpriserna kommer att utvecklas fram över, men att årets skörd väntas bli god kan få en positiv effekt, säger Brynell.

– Man kan ju förvänta sig att det kommer att leda till sjunkande priser framåt för det som är relaterat till spannmål.

Men det är ju inte bara maten som blivit dyrare. Konsumenten möter både ökade bolåneräntor, bensinpriser och uppvärmningskostnader ovanpå det, säger Brynell.

– Det är klart att det är ju lättare att minska på sina matinköp än att byta boende, så vi ser en åtstramad köpkraft.

Redan i maj och juni kunde Svensk Dagligvaruhandel se att när man rensar dagligvaruhandelns försäljning för inflation syns en minskning i försäljningen.

– Det kan bero på att folk äter på restaurang mer, vi jämför ju med ett pandemiår, men det kan också bero på att man generellt köper mindre och det kan bero på att man köper billigare produkter, säger Brynell.