Susanne Spector, makrochef på Nordea:
Det ska väldigt mycket till för att inflationen inte ska falla, enligt Susanne Spector. Alla tecken pekar nedåt, och hela tiden kommer nya signaler i samma riktning. Nu senast producentpriserna i Sverige, som sjunker.
– Det känns bra, säger hon.
Men den låga kronkursen kan vara ett bekymmer, enligt Susanne Spector. För varor som vi importerar blir priset högre, och det kan bli så att företag tar höjd för att kronkursen kommer att vara fortsatt svag.
– Det har varit så här ett tag nu, och ingen ser någon vändning ännu. Det kan vara en risk, särskilt i branscher där priserna ändras ofta.
Hon ser också en risk i att inflationen inte faller som önskat i omvärlden. Sveriges ekonomi är beroende av andra länder, och även om vi här i Sverige har en försiktig finanspolitik och har lyckats få till löneavtal som innebär lägre ökningar än i omvärlden så kan inflation i andra länder också påverka oss. Särskilt USA, konstaterar hon.
– Inflationen sjunker där, men det ser ut nu som den rör sig mot 3 procent snarare än inflationsmålet på 2 procent. Det skulle kunna vara en risk, säger Susanne Spector.
.
Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid forskare vid Institutet för Näringslivsforskning:
Lars Calmfors ser den största faran i lönerna. Om de skulle sticka iväg genom större löneglidning så kan inflationen bita sig fast.
– Det var det som höll igång inflationen på 70- och 80-talen. Det var ett växelspel mellan löner och inflation.
Fast han tycker att det inte ser så farligt ut. Parterna på arbetsmarknaden höll sig i skinnet och förhandlade fram återhållsamma avtal, tycker han.
Nu har prishöjningarna lugnat sig något. Det innebär att inflationen kommer att falla, förklarar han. Inflationstakten beräknas genom att jämföra tolv månader tillbaka. Framöver kommer därmed prisnivån att jämföras med en hög prisnivå bakåt. Det betyder att ökningstakten går ned nu när ökningarna avtagit månad för månad.
Men det finns också en risk i den svaga svenska kronan, enligt Calmfors.
– Skulle kronan fortsätta att falla, vilket den inte bör göra, så kan exportföretagen göra kraftiga vinster. Då kan de anställda bli sura över att de får sänkta reallöner och kräva mer i lokala förhandlingar. Där skulle det kunna gå snett.
Även om inflationen nu kan se ut att ge med sig finns det fortfarande priser som går upp.
– Matpriserna stiger, där tror jag att det kan finnas en risk. Men jag tror ändå att inflationstakten fortsätter att gå ned.
Från vissa håll har hävdats att räntehöjningar i sig driver på inflationen. Producenter av exempelvis mat får ökade kostnader eftersom deras räntekostnader stiger, och måste höja sina priser, liksom även transportföretagen som kör maten och butiken som säljer den behöver göra.
– Rent mekaniskt är det så. Men den effekten är mindre än den avkylande effekten av räntehöjningar. Det är bara Erdogan som tror motsatsen, och hans teori har inte fungerat särskilt bra i Turkiet, säger Lars Calmfors.
Alexandra Stråberg, chefsekonom Länsförsäkringar:
Alexandra Stråberg tycker att det finns en hel rad tecken på att inflationen nu håller på att falla tillbaka, som lägre inköpspriser och färre flaskhalsar.
– Men det handlar om trovärdighet. Vi måste tro på att inflationen går ned. Om vi inte gör det så sätter handlare högre priser, och vi begär högre löner.
Då blir inflationen självuppfyllande, förklarar hon.
Hon pekar också på den låga kronkursen. Den gör att precis allt vi köper från utlandet blir dyrare.
Fast nu tycker hon att de flesta tecken pekar i riktningen lägre inflation.
– Det som är lite problematiskt just nu är att inflationen går krabbgång, i sidled.
Visst, de flesta tecken pekar på att den kommer att falla, men det ser ut att ta tid, konstaterar hon. Det gör att inflationen fortsätter att skada.
– Hög inflation är dåligt för precis alla. Ryckighet är också dåligt för alla. Riksbanken vill skapa förutsägbarhet, så att alla kan fatta smarta beslut, säger Alexandra Stråberg.
