Bland ekonomer har två läger bildats inför ECB:s räntebesked på torsdag. En del räknar med paus. Andra tror det blir en höjning till – på 25 punkter (0,25 procentenheter).
Och i prissättningen på räntemarknaden är det ovanligt tajt. Där är sannolikheten inför mötet nu på 45 procent för en höjning, upp från 30 procent för bara en vecka sedan.
Avgörande effekter
För den viktiga räntan på insättningar i ECB skulle en höjning med 25 punkter innebära ett lyft till 4,00 procent – ett nytt historiskt höjdrekord efter en rekordsnabb höjning.
Så sent som i juli 2022 låg ECB:s inlåningsränta på rekordlåga minus 0,50 procent.
Om ECB, med säte i Frankfurt, höjer eller inte på torsdag kan få avgörande effekter på svenska boräntor. Riksbanken väntas nästa vecka höja styrräntan med 25 punkter till 4,00 procent. Men allt fler bedömare och investerare är nu inställda på att det sedan blir 25 punkter till uppåt på novembermötet.
Om ECB stramar åt mer än väntat ökar det sannolikheten för att även svenska räntor dras med uppåt. Då skapas nämligen en ränteskillnad som Riksbanken måste täppa till.
– Riksbanken har ett behov av att hålla jämna steg med ECB, för att inte riskera att kronan går svagare. Det är lite följa-John. Man kan inte låta ränteskillnaden bli för stor mot Europa, för då kommer det tillbaka via kronan, säger Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank.
Historiska bottennivåer
Kronan har redan tagit rejält med stryk i år, med ett fall på 6-7 procent mot både euron och dollarn. Kronkursen kretsar nära historiska bottennivåer.
Den svaga valutan har tryckt upp importpriser och lyft svensk inflation väsentligt högre än i jämförbara länder. Detta har gjort kronan till ett av Riksbankens allra största problem i inflationsbekämpningen.
För svenska hushåll som har eller är på väg att ta bolån är det i nuläget bäst att räkna med en eller kanske till och med två höjningar till av Riksbankens styrränta i år, enligt Grahn.
– Kostnaderna för bolån kommer fortsätta att gå upp. Men vi borde åtminstone ha sett 85-90 procent av räntehöjningarna vid det här laget, tillägger han.
Hökaktiga uttalanden
Det är också viktigt att komma ihåg att arbetsmarknaden är stark, reallönerna kan snart börja ticka uppåt igen och elpriserna ser ut att bli lägre i vinter än förra vintern, enligt Grahn.
– Det såg mycket värre ut för hushållen i början av 2023.
Om ECB tar paus med räntehöjningar på torsdag tror många att beskedet i stället kryddas med hökaktiga uttalanden. Det kan handla om att ECB-chefen Christine Lagarde säger att räntorna måste vara kvar på åtstramande nivåer länge – ungefär som Frankrikes centralbankschef Francois Villeroy de Galhaus gjort.
– Vi är nära, väldigt nära, toppen för våra räntor. Däremot är vi mycket långt från ett läge då vi överväger att sänka dem, sade han nyligen.
Ett alternativ till att höja räntan är att strama åt genom att minska ECB:s innehav av stödköpta obligationer. Det trycker också upp ränteläget i ekonomin och där finns utrymme att agera: ECB:s portfölj av statsobligationer uppgår efter alla stödköp i pandemin till i runda slängar 5 000 miljarder euro (cirka 59 400 miljarder kronor).