Din grĂ€smatta – inte det bĂ€sta för miljön

TĂ€nk – snart Ă€r det dags. Efter en lĂ„ng vinter lĂ€ngtar vi efter att sĂ€tta fötterna i frodigt, grönt och vĂ€lklippt grĂ€s. Men grĂ€smattan kostar, bĂ„de för din egen plĂ„nbok och för miljön.

Klippt och snyggt, skönt att gÄ pÄ. Men till vilket pris? Arkivbild.

Klippt och snyggt, skönt att gÄ pÄ. Men till vilket pris? Arkivbild.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ekonomi2022-05-28 09:24

Svenska grÀsmatteÀgare lÀgger tid, pengar och energi pÄ sina gröna utemattor. Men det Àr inte helt oproblematiskt.

I exempelvis Kalifornien kommer det frÄn 2024 enligt lag att vara förbjudet att anvÀnda bensindrivna grÀsklippare, lövblÄsare och motorsÄgar för att försöka begrÀnsa luftföroreningar.

Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen, konstaterar att grÀsmattorna ger upphov till miljöproblem.

– Fossildrivna grĂ€sklippare Ă€r ett miljöproblem. Torka Ă€r ocksĂ„ ett ökande problem som blir större med kortklippta grĂ€smattor. DĂ„ krĂ€vs konstbevattning, och konstgödsel, dĂ„ det tillverkas med hjĂ€lp av fossil energi.

Grön öken

Men kanske Àr detta inte det enda problemet med grÀsmattorna, som hon ser det.

– GrĂ€smattor blir som en grön öken nĂ€r man klipper grĂ€set hĂ„rt och snyggt. Det gör det svĂ„rare för pollinatörer, de behöver blommor, sĂ€ger Karin LexĂ©n.

Platta, tÀttklippta grÀsmattor Àr jÀmförbara med asfaltsytor, ur insekternas perspektiv. Det i ett lÀge dÄ vi verkligen behöver vÀrna om biologisk mÄngfald, enligt Naturskyddsföreningen, som lobbar för att vi ska lÄta bli att klippa vÄra grÀsmattor. I stÀllet bör de fÄ vÀxa fritt och bli blommande Àngar som hjÀlper pollinerande insekter att hitta mat.

– Man kan lĂ„ta delar bli Ă€ng, och klippa delar av grĂ€smattan, sĂ€ger Karin LexĂ©n.

RobotgrÀsklippare sÀljer

ÄndĂ„ satsar vi mycket pengar pĂ„ just grĂ€smattorna. GrĂ€sklippare sĂ€ljs av mĂ„nga företag, bĂ„de internationella och svenska. I Sverige tillverkar och sĂ€ljer exempelvis Husqvarna-koncernen bĂ„de vanliga grĂ€sklippare och robotar.

Husqvarnas division Forest & Gardening omsatte runt 29,2 miljarder kronor i fjol, vilket enligt Ärsredovisningen utgör 64 procent av koncernens omsÀttning. En stor del av försÀljningen Àr batteridrivna robotar, enligt Husqvarna. Bolaget sÀger sig vara marknadsledande globalt nÀr det gÀller robotgrÀsklipparna.

– VĂ„r vision Ă€r att det ska finnas en robotgrĂ€sklippare i varje trĂ€dgĂ„rd, sĂ€ger Sofia Axelsson, ansvarig för Husqvarnas konsumentprodukter.

Fossila grÀsklippare

Robotklipparna gÄr pÄ el, liksom mÄnga av deras andra grÀsklippare. Klippare som drivs med fossila brÀnslen finns visserligen kvar i sortimentet, men det Àr inte dÀr framtiden finns, enligt Sofia Axelsson.

– Tittar man pĂ„ var vi lĂ€gger investeringarna och utvecklingen sĂ„ Ă€r det pĂ„ batteridrift, sĂ€ger hon.

ÄndĂ„ vill hon inte sia om nĂ€r den sista fossildrivna grĂ€sklipparen sĂ€ljs.

– Det fĂ„r man frĂ„ga konsumenterna. Det Ă€r inte vi som avgör.

Men grÀsklippare, bevattningsutrustning och andra trÀdgÄrdsverktyg som drivs av el Àr en mycket stor tillvÀxtmarknad för trÀdgÄrdsbranschen. Husqvarna uppskattar den möjliga globala marknaden vara vÀrd cirka 265 miljarder kronor.

Fortfarande Àr det mÄnga som trampar runt med en fossildriven grÀsklippare varje vecka under sommaren.

SĂ€rskild bensin

MÄnga, men inte alla, anvÀnder sÀrskild grÀsklipparbensin, sÄ kallad alkylatbensin som Àr speciellt framtagen för att minska mÀngden skadliga utslÀpp. Aspen, som Àgs av LantmÀnnen, sÀljer 4,8 miljoner liter alkylatbensin varje Är i Sverige.

– Vi vĂ€xer fortfarande, sĂ€ger Claes Alin, vd för LantmĂ€nnen Aspen.

Även om utvecklingen mot el och batterier gĂ„r framĂ„t sĂ„ finns mĂ„nga som anvĂ€nder bensin, förklarar han. Han tror inte att han har sĂ„lt den sista litern Ă€n pĂ„ mĂ„nga Ă„r.

– Vi jobbar mycket med omstĂ€llning, Ă€ven för bensin dĂ€r vi anvĂ€nder gröna rĂ„varor, sĂ€ger Claes Alin.

Sofia Axelsson ser, liksom Naturskyddsföreningen, behovet av att skapa bÀttre livsmiljöer för pollinerande insekter. Trots att de produkter som Husqvarna sÀljer faktiskt gÄr ut pÄ att kapa bÄde blommor och grÀs som behövs för vÀxterna och djuren. Hon försÀkrar att hÄllbarhet ligger mycket högt i Husqvarnas prioriteringar, och Àven hÀr ser hon de eldrivna robotarna som en del av lösningen.

– Man kan stĂ€lla in dem, dĂ„ kan man vĂ€lja att lĂ„ta en del bli en naturrik trĂ€dgĂ„rd för djur och vĂ€xter.

Kanske kan en och annan fundera över hur det blir om vÄra trÀdgÄrdar ska förvildas, sÄ att grÀset vÀxer högt och inbjudande för djuren. FÀstingarna, till exempel. Karin Lexén hÄller med om att det kan bli problematiskt, men fÀstingar Àr faktiskt nÄgot som finns i naturen.

– En del kan nog tycka att det ser skrĂ€pigt ut ocksĂ„, men naturen har sin egen skönhet, sĂ€ger Karin LexĂ©n.

Mat för en humla. Arkivbild.
Mat för en humla. Arkivbild.
Fakta: Pollinatörer

Vi behöver vilda pollinatörer för vÄr livsmedelsförsörjning och för biologisk mÄngfald. I dag Àr vÄra pollinatörer hotade.

De flesta vÀxter tar hjÀlp av pollinatörer för sin pollenöverföring. I Sverige Àr det frÀmst insekter som Àr pollinatörer, exempelvis vildbin och andra steklar, dag- och nattfjÀrilar, blomflugor, andra flugor och skalbaggar. De flesta lever vilt i naturen, sÄ kallade vilda pollinatörer.

Studier har visat att pollinerande insekter har minskat bÄde i antal och i antal arter globalt och i Sverige. FÀrre blomrika miljöer, ökad anvÀndning av vÀxtskyddsmedel, klimatförÀndringar med mera Àr nÄgra av de hot som drabbar de vilda pollinatörerna.

FN:s expertpanel IPBES har slagit larm om det kritiska tillstĂ„ndet för vĂ€rldens biologiska mĂ„ngfald och ekosystemtjĂ€nster.

KÀlla: NaturvÄrdsverket, Naturskyddsföreningen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!