LO definierar "makteliten" som en grupp om knappt 200 personer på höga positioner inom näringsliv, politik, ekonomi och andra viktiga samhällsområden.

Inkomstutvecklingen 1950–2020 för makteliten och industriarbetarna är kartlagd och LO konstaterar i sin årliga rapport att skillnaden 2020 är den högsta som uppmätts under perioden.

Maktelitens genomsnittliga inkomst före skatt motsvarade 21,1 industriarbetarlöner, en ökning från 2019 när faktorn var 19,9.

Skillnaden 1950, undersökningens första år, var 11,1 gånger. Som minst var den 1980 då makteliten tjänade 4,9 gånger så mycket som industriarbetarna.

"Sliter sönder"

TT: Vad är skadligt med så här stora skillnader?

– Sverige ansågs för ganska många år sedan vara världens mest jämlika land. Vi byggde upp ett välfärdssamhälle som var till för alla. När nu vissa grupper drar i väg så här oerhört mycket förlorar de kontakt med verkligheten. Hur ska de kunna förstå hur verkligheten ser ut för en människa som tjänar 25 000–30 000 kronor brutto? Detta sliter sönder samhället, svarar Susanna Gideonsson.

LO har räknat ihop arbetsinkomst och inkomst från kapital. Makteliten hade 2020 i genomsnitt 8,24 miljoner kronor i inkomst före skatt, jämfört med en genomsnittlig industriarbetarlön på 390 256 kronor.

Om man inte tar med kapitalinkomster låg maktelitens genomsnittliga inkomst av tjänst på drygt 6,87 miljoner kronor 2020, motsvarande 17,6 industriarbetarlöner.

Elitens elit

Av de tre undergrupperna inom makteliten – den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska – sticker den förstnämnda ut. 50 verkställande direktörer på svenska storföretag har rusat i väg i löneutvecklingen.

Det jämlikaste året, 1980, tjänade direktörsgruppen i genomsnitt 9,1 industriarbetarlöner.

"Inkomstutvecklingen i gruppen har sedan dess varit extrem. År 2020 hade de 50 direktörerna i den ekonomiska eliten en genomsnittlig inkomst motsvarande 64,8 industriarbetarlöner. Detta är den högsta relativinkomsten som uppmätts i rapportserien om maktelitens inkomster", skriver LO-ekonomen Anna Almqvist som är rapportförfattare.

Vid undersökningens startår 1950 var skillnaden 26,1 gånger.

Höjda skatter

För de andra elitgrupperna är skillnaderna mindre.

Den demokratiska eliten, mestadels folk- och förtroendevalda, hade i genomsnitt en inkomst på motsvarande 4,3 industriarbetarlöner 2020. Året före var kvoten 3,9.

Bland den byråkratiska eliten, högt uppsatta tjänstemän i bland annat offentlig sektor, låg siffran på 7,4 vilket var oförändrat jämfört med 2019.

På frågan om vad som vore en rimlig inkomstskillnad mellan maktelit och industriarbetare, pekar Susanna Gideonsson på 1980:

– Då var det nio industriarbetarlöner och det kanske är rimligt, beroende på vad man har för roll.

– Men det värsta med utvecklingen är att skillnaderna bara ökar.

Som LO ser det är ett nytt, mer progressivt skattesystem lösningen på de vidgade klyftorna. I form av en rättviseskatt på inkomster över en miljon kronor, återinförd arvsskatt på högre belopp och höjd kapitalskatt till 35 procent.

– Vi har en välfärd om inte levererar och inte har resurser tillräckligt, säger LO-basen.