Jätteledningen Bratstvo – Broderskap – är egentligen ett nätverk av gasledningar som går från Ryssland och via Ukraina till Centraleuropa, Sydeuropa och Centralasien. Trots kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter gasen flöda där igenom, även om det är mindre mängder än normalt.

Sedan Ryssland slutat använda ledningen Jamal-Europa genom Polen, och Nordstream i Östersjön saboterats, återstår Bratstvo.

– Genom Ukraina får vi 0,35 terrawattimmar per dag. Normalt sett är det nästan 1 terrawattimme, så vi får 60 procent mindre än normalt, säger Ole Hvalbye, gasanalytiker på SEB.

En anledning till minskningen är att ett inflöde i Donbas är helt stängt på grund av krigssituationen.

Oense om transitavgiften

De transitavgifter som Ryssland betalat för att transportera gasen via Ukraina har inbringat miljardbelopp till den ukrainska statskassan. Vad som skett med transitavgiften är i dagsläget oklart, enligt Hvalbye. Det föreligger en dispyt mellan de statliga gasbolagen ukrainska Naftogaz och ryska Gazprom.

– Per dags dato är Gazprom skyldig Naftogaz pengar, men det är en oenighet om hur mycket det är skyldigt. Risken är stor att Gazprom kommer att stänga dörren genom Ukraina helt, säger Hvalbye.

Hela infrastrukturen genom Ukraina är sårbar, tillägger han.

Ukraina upphörde att köpa rysk gas för egen räkning efter Rysslands olagliga annektering av Krim 2014.

Vapen i energikriget

Gastransporterna via Ukraina kan av Ryssland användas som ett fortsatt vapen i energikriget genom att minska Europas möjlighet att importera gas till vintern, befarar analytiker Niklas Rossbach på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det är en viktig leverans som kommer den vägen, säger han.

Båda parter har dock haft ett intresse av att hålla ledningarna genom Ukraina intakta.

– Rysslands faktiska retorik kring energileveranserna har inte varit lika skarp som den som rört kriget i Ukraina. I linje med det vill ryssarna få det att framstå som att andra orsakat problem med leveranserna. Genom att fortsätta leverera kan man säga att man uppfyller åtminstone vissa kontrakt så mycket man kan med tanke på sanktionerna, och samtidigt få en ursäkt för att inte leverera mer än nödvändigt.

– Ukraina i sin tur kan inte säga att det vill stänga av gasen eftersom landets främsta bundsförvanter i väst är beroende av den, tillägger han.

Niklas Rossbach befarar att läget kan ändras snabbt.

– Risken är att den sista transporten via Ukraina stängs av Ryssland, antingen med flit eller genom att skylla på Ukraina på något sätt.