Att spara i ISK är i dag väldigt populärt. Närmare 3,6 miljoner svenskar har ett eller flera ISK-konton. Och sparformen har inte blivit populär för ingenting. Den har varit väldigt förmånlig när det kommer till beskattning av kapitalinkomster.

I stället för den vanliga kapitalbeskattningen på 30 procent är det i stället en låg schablonberäknad avkastning som beskattas för ISK.

I år ligger schablonintäkten på lägsta möjliga nivå, 1,25 procent, vilket gör att ISK-skatten, som utgör 30 procent av schablonintäkten, landar på 0,375 procent. Men när statslåneräntan – som schablonintäkten baseras på – hittills har ökat rätt rejält i år kan detta komma att ändras från och med nästa år.

Minst det dubbla

Vad nivån för schablonintäkten kommer att landa på inför nästa år beslutas däremot utifrån vad statslåneräntan kommer att ligga på i slutet av november i år.

– Som konsument får du nog räkna med en fördubbling, säger Arturo Arques, Swedbanks och sparbankernas privatekonom.

Det är troligt att statslåneräntan då kommer att vara någonstans mellan 1,5 procent och 2 procent, enligt de ekonomer som TT har pratat med. Det skulle då i sin tur innebära minst en fördubbling på ISK-skatten, alltså att den kommer att landa någonstans mellan 0,75 procent och 0,9 procent.

En sparare med 100 000 kronor på sitt ISK-konto betalar i dag 375 kronor i skatt varje år. Om statslåneräntan ökar till 1,5 procent blir den årliga skattekostnaden i stället 750 kronor. Om räntan ökar till 2 procent blir slutskatten i stället 900 kronor per år.

Valfråga

Samtidigt har ISK-skatten också blivit en het valfråga. Flera partier, som M, L, SD och C, vill sänka skatten på ISK. V vill att ISK med ett sparande på över en miljon kronor ska beskattas som vanliga kapitalinkomster. Även MP anser att stora förmögenheter ska beskattas högre.

Andra partier, som KD och S, vill lämna skatten oförändrad.

Hur det hela slutar med ISK-skatten kan därmed påverkas av den som står som vinnare efter höstens riksdagsval.

– Men då krävs en lagändring och att riksdagen ska rösta om det. Det är inskrivet i lagen hur det här ska beräknas, säger Pia Blank-Thörnroos, skattejurist på Skatteverkets rättsavdelning.

Dyster börs leder till dubbelsmäll

Tillsammans med årets hittills sura börs kan den höjda skatten resultera i en dubbel smäll för spararna. Detta eftersom kontotypen beskattas oavsett om avkastningen är positiv eller negativ, och alltså inte bara på utdelning eller vinst som på traditionellt vis.

– Hittills i år har vi sett mycket röda siffror på börsen och det är sannolikt att vi kommer att få se en liknande börsutveckling även nästa år. Spararna kommer då att behöva betala en schablonbeskattning på innehavet av sitt sparande, oavsett hur det har utvecklats, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Innebär detta att den långvariga ISK-festen snart är över? Nja, enligt sparekonomerna.

För ISK är lönsamt när du som sparare får en avkastning, och tumregeln här brukar vara minst 1,5 procent. När aktiemarknaden är så pass skakig kan vissa välja att lämna ISK för andra sparformer när man vill sänka aktieandelen i sitt sparande och gränsen för när det är lönsamt, menar Shoka Åhrman.

Men ISK är fortfarande förmånligt för den som sparar långsiktigt, enligt Arturo Arques.

– ISK är fortfarande att föredra för den som investerar långsiktigt i tillgångar som har en förväntad avkastning på 6 till 7 procent årligen, alltså i aktier och aktiefonder, säger han.