I fjol tog det nästan två år för att handlägga och slutligen komma till ett beslut om ny vindkraft i mark- och miljödomstolarna. Under föregående sju år tog det i genomsnitt ett år, visar en studie från Svensk Vindenergi som Westander och Klimat och Energi gjort på branschorganisationens uppdrag.

Ändå var antalet projekt färre. Även handläggningstiderna hos länsstyrelserna drar ofta ut på tiden. Det finns enligt Tomas Hallberg flera förklaringar till de allt längre processerna. Dels är projekten större och mer komplexa, men det handlar också om att handläggarna hos länsstyrelserna, när projekten blir större, blir mer osäkra och fyller på med fler utredningar.

Rimligt motstånd

– Det finns en resursproblematik här, säger Tomas Hallberg.

Dessutom har motståndarnas röster höjts i större utsträckning. Det kan exempelvis vara från rennäringen eller försvarare av artskyddet.

– Vilket också i högsta grad är rimligt, säger Hallberg.

Men ändå, det ska inte behöva ta så lång tid, speciellt i tider när många pratar om de långa handläggningstiderna som ett stort problem när Sverige ska bygga mer energi och elnät för att klara utmaningarna, enligt vindbranschen som gärna ser att antalet miljöprövningsdelegationer hos länsstyrelserna bantas ner från dagens tolv.

EU-regler

– Man bör titta på både hur tillståndsenheterna är organiserade och vilka resurser de har, säger Tomas Hallberg.

Han pekar också på att EU-reglerna anger att tidpunkten från ansökan till beslut i första instans får vara högst två år, inklusive samtliga relevanta förfaranden vid behöriga myndigheter, något Sverige har implementerat bristfälligt.