"Duvaktiga" signaler från Riksbanken

Riksbankens möte i Jönköping i slutet av november resulterade i ett enhälligt beslut att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent.

Direktionen – som beskriver dagens räntenivå som åtstramande – stod dessutom enhälligt bakom beslutet att i sin egna ränteprognos flagga för att det kan behövas en räntehöjning till.

"Direktionen har beredskap att höja styrräntan ytterligare om inflationsutsikterna försämras", konstaterar Riksbanken när protokollet från mötet presenteras.

Mer duvaktigt än väntat

SEB:s strateger skriver i en kommentar att de tycker protokollet tyder på att Riksbanken är mer duvaktig än väntat. Det vill säga att man inte verkar vara inställd på nya räntehöjningar.

Fokus är hårt på den "den låga oktoberinflationen och den trögare tillväxten", konstaterar de. Dessutom saknas explicita signaler om en räntehöjning till.

Kollegorna på Nordea gör en likartad tolkning.

"Mycket tyder på att Riksbanken är klar med räntehöjningarna", skriver Nordea-ekonomen Torbjörn Isaksson efter en genomläsning av protokollet.

Han konstaterar även att marknaden nu har börjat sikta in sig på när nästa sänkning av styrräntan kommer i stället.

"Vi tror det blir efter sommaren, men det finns en risk att det blir tidigare än så", skriver han.

Inför mötet pekade mycket på att inflationen var på väg ned, konstaterade vice riksbankschef Anna Breman på mötet.

"Vi ser allt tydligare tecken på att inflationstrycket gradvis håller på att mattas av och att detta syns nu i fler priskategorier än bara energipriserna", sade hon enligt protokollet.

"Tydligt dämpad efterfrågan"

Hon tolkade även den dämpade konjunkturen som ett tecken på att inflationen är på väg ned.

"Vi ser en tydligt dämpad efterfrågan i Sverige och i omvärlden samt att arbetsmarknaden håller på att mattas av", sade hon.

Även vice riksbankschef Martin Flodén stödde linjen att lämna styrräntan oförändrad, men behålla beredskap för ytterligare höjningar i närtid.

Han pekar ut löneutvecklingen, kronans utveckling och företagens prisjusteringar framöver som avgörande för om det kommer behövas ytterligare räntehöjningar – men drar slutsatsen att inflationsutsikterna "har ljusnat en del".