Elpriserna väntas vara fortsatt höga under sommaren, och prisskillnaderna mellan norr och söder har som mest varit 60 öre per kWh i juni månad.

Per Tryding menar att systemet med olika prissättning på el i Sverige är orättvist i sig, och att skatteskillnaderna förstärker detta.

– Bakgrunden till det kan man säga är att vi har två system. Det ena är den svenska politiken med elområden som är gjord för att skapa stora prisskillnader, sedan lägger man på skatterabatt ovanpå detta.

Skatterabatten

Rabatten på energiskatt om 12 öre per kWh efter moms i de norra delarna av landet infördes 1981. Detta för att ta hänsyn till att det kalla klimatet ger högre uppvärmningskostnader – ett slags rättvisetänk.

Det var också i en tid då hela Sverige hade samma pris på el.

År 2011 delades Sverige upp i fyra elområden: Norra Sverige, norra Mellansverige, södra Mellansverige och södra Sverige. Anledningen till uppdelningen var att synliggöra överföringsproblemen från de norra delarna av landet till de södra. Att ha olika prisbild (läs: högre priser i söder) skulle motivera fler investeringar och på så vis bygga bort problemen med för lågt elutbud i söder.

En ytterligare anledning var att EU förespråkade att gränserna på elmarknaden skulle sättas där överföringsproblemen fanns, även om det var inom landet. Förändringen gjorde Skåne närmare Danmark och Norrbotten närmare Finland på EU:s inre marknad för el-handel.

Det produceras mest el i norra Sverige, medan det används mest el i söder. Samtidigt är överföringskapaciteten mellan områdena begränsad, vilket gör att all överskottsel från norra Sverige inte kan användas i söder.

Pristoppar södra Sverige

Förra sommaren gjorde välfyllda vattenmagasin och allmänt gynnsamma väderförhållanden att elen var relativt billig i hela landet. I år ser läget annorlunda ut. Väderförutsättningarna är andra, Ringhals 1 har tagits ur drift och Ringhals 3 står stilla under sommaren efter en "allvarlig händelse".

Pristopparna i södra Sverige väntas därför öka.

Förutsättningarna som fanns år 1981 när skatterabatten infördes är helt andra än i dag, konstaterar Ingemar Nilsson (S), riksdagsledamot från Västernorrlands län.

– Frågan kan ha kommit i ett annat läge sedan elprisområdena infördes och sedan prisskillnaderna mellan områdena har ökat ganska dramatiskt.

Utredning ville slopa

Frågan om reducerad skatt för kommuner i norr togs upp i en statlig utredning från 2015. Utredaren föreslog att skatterabatten skulle slopas, inte minst för att det var en förmån som inte urskiljde privatpersoner och företag, och inte kunde utvärderas av EU.

Samtidigt konstaterade utredningen att ett slopande skulle innebära en ökad kostnad med omkring 3 000 kronor per år för en eluppvärmd villa i norr. För ett företag som inte får fortsatt stöd och som har en elanvändning på 600 000 kWh skulle slopandet medföra en nettokostnadsökning med omkring 47 000 kronor per år.

Med sträng kyla och höga uppvärmningskostnader ger skattereduktionen fortfarande en lättnad för husägare och företagare som bor långt norrut.

Men att bibehålla skatten ger konkurrensfördelar för företag i norr, utöver det redan billigare priset, anser Per Tryding på Sydsvenska handelskammaren.

– Det snedvrider konkurrensen. El är en insatsvara som företagen behöver överallt, precis som vatten och liknande. Det är nästan på nivå med naturresurser.

Även om utredningen från 2015 föreslog slopad skattereduktion valde man från politiskt håll att söka anstånd hos EU för att förlänga skatterabatten och detta gäller fram till 2023.