Europa vill kapa banden till rysk energiimport, och i stället bygga hamnar för att ta emot flytande gas, bygga pipelines och också storsatsa på att bygga förnybara energikällor, som sol- och vindkraftsanläggningar. Ett ambitiöst mål till 2030 är satt.

Men för allt detta krävs metaller. Bara för EU:s storsatsning att tredubbla vind- och solkapaciteten beräknas omkring 52 miljoner ton stål gå åt.

Rusande metallpriser

Priserna på metaller ökar snabbt, och de senaste 12 månaderna har Bloomberg Commodity Spot Index ökat 46 procent.

Kriget i Ukraina har snabbat på ökningen ännu mer. Rysk gas har tidigare använts i metallindustrierna, och gasen har varit förhållandevis billig. Nu är det annorlunda.

EU vill snabbt frigöra sig från både olje- och gasimporten från Ryssland efter den ryska invasionen i Ukraina, och tvingas i stället använda andra, dyrare energikällor för en snabb omställning. Det gör att priserna på metallerna nu ökar snabbare.

Det kommer därför att kosta ännu mer för Europa att frigöra sig från Rysslands energi. Priset för att bygga den infrastruktur som krävs för att till slut bli av med det ryska beroendet kan bli upp till 20 procent dyrare, enligt Grant Sporre, analytiker hos Bloomberg Intelligence.

Covid-19 inte över

Ytterligare en faktor som ökar på metallpriserna är Kinas lockdown, där en jättestor stål-hub har stängts i Tangshan efter ett stort utbrott av covid-19.

Koppar behövs också för den europeiska omställningen till 2030. Behovet av koppar till ledningar och annat beräknas till 7,7 miljoner ton. Bara detta års prisrally gör att Europas kopparnota ökar med 7,6 miljarder dollar, motsvarande 71,2 miljarder kronor, enligt Bloombergs beräkningar.