Det har inte varit lätt att vara prognosmakare de senaste tre, fyra åren. Pandemin följdes av ett oväntat snabbt ekonomiskt återtåg. Och sedan kom Ukrainakriget och välte allt över ända.

Men ändå, även ett par månader efter krigsutbrottet i februari 2022 spådde den samlade ekonomkåren betydligt lägre inflation och inte i närheten lika höga räntor som nu är fallet.

Visst var inflationen på väg upp, men den skulle blåsa över hyfsat snabbt, något som upprepades månad efter månad. Därmed skulle inte räntan bli så hög.

– Vi överskattade hur snabbt det här skulle gå över, säger Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén-Westerdahl.

Olika bud om bostadspriser

Den ryska påverkan på omvärldens ekonomi bedömdes av många sammantaget som relativt liten, trots det stora beroendet av de ryska råvarutillgångarna. Så här skrev Konjunkturinstitutet 30 mars 2022 bland annat:

"Effekterna av kriget i Ukraina på svensk BNP bedöms sammantaget trots allt bli jämförelsevis små".

Om utvecklingen på bostadsmarknaden, skrev Swedbank 4 april 2022:

"Bostadsmarknaden går mot osäkrare tider. Vi tror att prisuppgången på bostadsmarknaden nu bromsar in och att prisökningen planar ut under andra halvåret i år och vi räknar med ungefär oförändrade priser nästa år".

Facit hittills: Nästan 20 procent ner sedan toppen våren 2022.

Verkligheten sprang ifrån

De hushåll som följde råden/prognoserna ångrar sig förmodligen nu. Ett bundet bolån, likaså ett fast elprisavtal (även om staten nu delvis kompenserar för den dyra elen) hade varit ett smartare val än att lyssna på ekonomer, och journalister som förmedlade budskapen. Köpa en bostad var heller inte så smart, rent ekonomiskt.

30 mars 2022 släppte statliga Konjunkturinstitutet, som brukar anses tillhöra den tyngsta prognosmakaren, en bedömning som bland annat förutspådde att Riksbanken skulle höja styrräntan till 0,8 procent i slutet av 2023. 10 februari 2022, alltså några veckor innan ryssarna gick till fullskalig attack på Ukraina, spådde Riksbanken att styrräntan skulle ligga kvar på noll i genomsnitt under 2023.

Nu tror de flesta prognosmakarna, inklusive Riksbanken själv, att det snarare är på väg upp till 3,50 procent fram till vår/sommar (från dagens nivå på 3,0 procent).

De hushåll som struntade i de bedömningarna som gällde för ett år sedan och som i stället band boräntan på fem år till runt 2,0 procent, en vanlig femårsränta i mars 2022, har tjänat väldigt många tusenlappar i månaden i stället för att köra rörligt till en ränta som nu tickat upp till närmare fyra procent.

Bättre än SMHI?

Förmodligen var det därför som den nye Riksbankschefen Erik Thedéen nyligen likställde de egna räntebedömningarna med SMHI:s väderprognoser. Ylva Hedén-Westerdahl hakar på:

– Man får väl hoppas på sol, men ändå ta med sig ett paraply.

Likadant ser det ut för prognoserna för inflation och BNP. Konjunkturinstitutet gjorde i fjol en analys av hur mycket fel alla prognosmakare i genomsnitt hade under perioden 2017–2021, i att förutse ekonomin innevarande och kommande år.

Snittfelet för BNP var hela två procentenheter för nästkommande år. Inflationsfelet låg i snitt på 0,8 procentenheter. Minst fel på BNP hade utlandsbaserade prognosinstitut som OECD och EU-kommissionen, enligt Konjunkturinstitutets genomgång.

Hade motsvarande analys gjorts i dag hade felen varit ännu större. För det senaste året har inte mycket blivit rätt.

Visst, det har blivit mycket fel tillstår nog de flesta prognosmakare, de senaste årens överraskande händelser har närmast varit omöjliga att förutse.

– Men vad är alternativet, vad skulle man annars göra sina bedömningar utifrån? säger Ylva Hedén-Westerdahl.

– De får tas med en nypa salt.