Konjunkturinstitutets senaste mätning av hur vi ser på vår framtida ekonomi visar på rekordlåga framtidsutsikter. Den så kallade konfidensindikatorn har sjunkit från redan rekordlåga 66,5 till en ny bottennivå på 54,1.
Och det är inte så konstigt att hushållen tror att ekonomin kommer att försämras, förklarar Shoka Åhrman, privatekonom på SPP.
Inflationen rusar och vår köpkraft gröps ur, och samtidigt så väntar snabba och kraftiga räntehöjningar. Den amerikanska centralbanken Fed slog till med en så kallad trippelhöjning på 0,75 procentenheter på onsdagen, och den svenska Riksbanken har deklarerat flera höjningar framöver.
– Riksbanken och de andra centralbankerna, som amerikanska Fed, vill minska efterfrågan och kyla av ekonomin, säger hon.
Det vi ser nu är en slags baksmälla efter en riktigt stark efterfrågan då pandemin släppte sitt grepp. Det bildades flaskhalsar och obalanser, och priserna steg, vilket gjorde att inflationen började rusa. Nu är det dags att lugna ned konsumtionen.
Lågkonjunktur
– Det är klart att det får den här typen av effekter. Lågkonjunktur är en, säger hon.
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, är inte heller förvånad över att hushållen nu bävar inför sin ekonomiska framtid.
– Det är höga priser på sådant som man inte kan välja bort, som att värma sitt hus, tanka sin bil, och så kommer räntehöjningar för alla som har bostadslån.
Shoka Åhrman tycker att vi ska se avkylningen i ekonomin som nödvändig, och att räntehöjningarna som kommer nu egentligen inte är så blodiga, historiskt sett.
– Vi kommer från historiskt låga räntenivåer, säger hon, och förklarar att räntor på fyra, fem procent egentligen är rätt normala, historiskt sett.
– Men det är klart att räntehöjningar nu kommer att drabba hårt, och att konsumtionen kommer att minska.
Det är ändå ovanligt att hushåll har så negativ syn på sin egen ekonomi, konstaterar Jens Magnusson.
– Annars brukar det vara synen på Sveriges ekonomi som blir mer negativ, inte den egna, säger han.
Men det finns en liten tröst i Konjunkturinstitutets siffror, tycker de.
– Om man tittar på industrin så är det mer optimistiskt, säger Shoka Åhrman.
Företag med tillförsikt
Företagen är inte alls lika deppiga, och de har också gått ganska hyfsat hittills, konstaterar de båda. Det innebär att arbetsmarknaden fortfarande är stark, och det kan vara en tröst i mörkret.
– Arbetslösheten är en viktig parameter, säger Shoka Åhrman.
Arbetsmarknaden är stark fortfarande. Men man kanske inte behöver vara ett nationalekonomiskt snille för att räkna ut att då folk får mindre pengar så köper vi mindre kläder, prylar och lyx.
"Vi är mest oroade för den privata konsumtionen framöver, om hushållen börjar föra över sitt svaga förtroende för ekonomin på sin utgiftsplanering står vi inför rejält kärvare tider" skriver Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg till TT.
Är det kanske inte så att företagen kommer att drabbas av vår minskade konsumtion framöver, och behöva säga upp sina anställda? Jo, kanske, men det finns annat som kan uppväga detta till en del, förklarar Jens Magnusson.
– Den offentliga konsumtionen är stor. Det är försvaret som ska byggas upp, flyktingar som ska tas emot och miljö och klimatåtgärder som ska göras. Det är många branscher som berörs, säger Jens Magnusson.