ECB-chefen Christine Lagarde bjöd inte på någon direkt överraskning. Precis som marknaden förutspått höjs nu styrräntan till 3,0 procent, den högsta nivån på 15 år.
Lika mycket väntar vid nästa möte i mars, utlovar ECB men från marknadshåll är det ändå glada miner, till exempel Stockholmsbörsen går mot en av årets allra bästa börsdagar med en uppgång på drygt tre procent för OMXS-index och bland vinnarna märks räntekänsliga bolag inom fastighetssektorn.
Mjukare budskap
– När jag lyssnar på såväl amerikanska centralbanken (Federal Reserve) som ECB i dag så är det ett klart mjukare budskap än vad jag förväntat mig, säger Claes Måhlén, chefsstrateg vid Handelsbanken till TT.
– Men den ekonomiska utvecklingen i Europa har varit lite bättre än förväntat och det hänger ihop med en mild vinter där energikrisen i stort sett har uteblivit.
Lagarde lyfte på presskonferensen just vikten av hur energikostnaderna och löneutveckling utvecklar sig som bärande faktorer hur man framöver ska gå tillväga med räntehöjningar. Samtidigt poängterade ECB-chefen vikten av att rulla tillbaka energistöd som till exempel de som utgår till svenska hushåll för att inte fortsätta att lyfta inflationen.
För den svenska Riksbanken och nytillträdde riksbankschefen Erik Thedéen är det dags för årets första räntebesked nästa vecka. Såväl Handelsbanken som SEB bedömer att då väntar en lika stor höjning från Riksbankens sida.
– Jag är ganska säker på att det blir en höjning med 0,5 procentenheter, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
– Vi tror sedan att det sker ytterligare en höjning på aprilmötet. Återigen, Riksbanken är ingen ö utan måste förhålla sig till andra centralbanker och framförallt som det varit historiskt – nämligen ECB, säger Claes Måhlén.
Ännu en utmaning
Han lyfter dock en annan utmaning för Riksbanken än vad som drabbar ECB, nämligen kronan som nu är nere på historiskt svaga nivåer. Under eftermiddagen kostade en euro 11:33 kronor.
– Här har vi en svensk krona som försvagas mer än förväntat och levererar inte Riksbanken förväntade räntehöjningar så är risken att den försvagas ännu mer, påpekar Måhlén.
– Risken för en kraftig inbromsning ekonomisk är mest överhängande i Sverige eftersom vi har störst räntekänslighet. Därför har Riksbanken störst dilemma av de här tre centralbankerna då man inte vet hur långt man kan dra räntan innan man får ännu större ekonomiska motvindar.