Både själva höjningen och det tonläge Lagarde använder anses avgörande för hur mycket Riksbanken höjer styrräntan den 9 februari, då den nye riksbankschefen Erik Thedéen lämnar sitt första räntebesked.
ECB-beskedet kommer vid klockan 14.15 i dag. Det kommer efter oväntat svag BNP-statistik från eurozonens största ekonomi, Tyskland, och ett oväntat markant fall för inflationen enligt KPI-måttet i euroländerna i januari.
"ECB blir super-hökaktig"
Men bedömare tror att ECB:s direktion vill se mer bevis på att inflationsproblemet i princip är under kontroll innan de slutar höja räntorna.
"Jag tror vi kan räkna med att ECB blir super-hökaktig under de kommande mötena", skriver Tomasz Wieladek, chefsekonom för Europa på kapitalförvaltaren T Rowe Price, i en kommentar inför beskedet.
ECB:s nuförtiden viktigaste styrränta – räntan på bankinsättningar – har sedan sommaren 2022 höjts från noll till 2 procent. Det som faktiskt heter styrräntan, som avgör ränteläget på korta lån till banker, har samtidigt höjts från 0,50 till 2,50 procent.
Trots de snabba räntehöjningarna är det långt kvar till inflationsmålet på 2 procent i eurozonen.
Konsumentpriserna i årstakt sjönk förvisso i januari, enligt en preliminär beräkning gjord av EU:s statistikbyrå Eurostat i veckan. Det blev en nedgång till 8,5 procent.
Det kan jämföras med inflationen 9,2 procent i december och en snittprognos bland ekonomer om en nedgång för inflationen till 8,9 procent i januari.
Nypa salt
Fast den underliggande så kallade kärninflationen – där priserna på energi, livsmedel, alkohol och tobak rensats bort – ligger kvar på rekordhöga 5,2 procent. Där hade analytiker i snitt räknat med en nedgång till 5,1 procent.
Till saken hör även att den tyska inflationen i januari till följd av tekniska problem denna gång bygger på en uppskattning, vilket gör att många bedömare tar just de här preliminära siffrorna från Eurostat med en extra nypa salt.
Konstantin Veit, portföljförvaltare på den amerikanska kapitalförvaltaren Pimco, räknar som många bedömare med att ECB nu höjer styrräntorna med 50 punkter i dag, följt av 50 punkter till i mars och sedan ytterligare 25 punkter på mötet därefter.
"Vi tror att direktionen kommer klargöra att en åtstramande penningpolitisk inriktning kan behövas under en längre period än vad marknaden för närvarande väntar sig", skriver han inför ECB-beskedet.
Just nu anses Riksbanken ha ett försprång på cirka 50 punkter när det gäller styrräntorna jämfört med ECB. Det gör att de flesta bedömare räknar med att ECB höjer räntan med 100-125 punkter till sommaren, medan Riksbanken nöjer sig med 50-75 punkter.
Hög skuldsättning, rörliga räntor
Risken för att kronan fortsätter tappa mot euron – vilket kan förvärra inflationen i Sverige via importen – gör att Riksbanken i princip måste följa ECB:s räntejusteringar.
Men många tar också fasta på att räntehöjningarna i Sverige slår igenom mycket hårdare i konsumtionen och ekonomin i övrigt än i jämförbara länder – en konsekvens av att den svenska bolånemarknaden präglas av högre skuldsättning och en större andel rörliga räntor i kombination med en högt belånad fastighetssektor.
– Sverige börjar ju se mer problematiskt ut när det gäller tillväxten än övriga Europa och det är inte självklart att Riksbanken måste följa ECB, säger Olle Holmgren, ekonom på storbanken SEB.
Den svaga kronan skapar ett tryck för att höja räntorna. Men det kan slå slint, varnar han.
– Höjer man för mycket kommer marknaden oroa sig mer för bostadsmarknaden och då kan riskpremier dra växelkursen åt andra hållet.