Trycket uppåt på priserna sprider sig mellan sektorer och kärninflationen fortsätter stiga, konstaterar ECB-chefen Christine Lagarde när hon på en presskonferens förklarar varför räntorna måste höjas.
– Inflationen kommer fortsätta att ligga på en oönskat hög nivå en tid, säger hon.
Punkt för minusränta
ECB sätter mot bakgrund av inflationstrycket punkt för åtta år med minusränta med att höja den viktiga insättningsräntan med 50 punkter (0,50 procentenheter) till noll procent.
Även styrräntan och den så kallade marginalräntan höjs med 50 punkter samtidigt som ECB flaggar för ytterligare räntehöjningar framöver.
– Vad som händer i september beror på inkommande statistik, säger Lagarde på presskonferensen, när hon får frågor om hur hon ser på nästa räntebesked efter den oväntat stora julihöjningen.
Hon förklarar att de penningpolitiska besluten kommer att fattas månad för månad, steg för steg och tillägger att slutnivån i räntehöjningskurvan som ECB skissar på inte har justerats upp bara för att räntehöjningarna nu kommer snabbare än aviserat.
Den ekonomiska aktiviteten har redan före räntehöjningen har börjat bromsa in i eurozonen, konstaterar Lagarde. Hon lyfter på en presskonferens bland annat fram Rysslands krig mot Ukraina som en stor ekonomisk bromskloss, med ihållande höga energipriser.
Euron lyfter mot dollarn
Normalt justerar centralbanker sina räntor med 25 punkter i taget, varför en höjning på 50 punkter kallas dubbelhöjning.
– De tar i. De drar rejält i handbromsen, helt enkelt, för att få ned inflationen. Jag skulle säga att det är ett kraftfullt besked av ECB, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Dubbelhöjningen lyfte euron med nästan 1 procent mot dollarn och tryckte också upp obligationsräntorna i eurozonen.
Räntehöjningarna är de första från ECB på elva år och de största sedan 2000. De är även större än de åtstramningar som ECB:s direktion har flaggat för tidigare i sommar. Så sent som i juni sade ECB att siktet var inställt på en höjning på 25 punkter i juli, följt av ytterligare höjningar under året.
ECB ansluter sig med räntehöjningarna till de 80 centralbanker runt om i världen som, härförda av USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), har stramat åt med räntehöjningar i år.
Nytt stödköpsverktyg
Bland bedömare var huvudspåret inför torsdagens besked att höjningen skulle stanna på 25 punkter. Men spekulationer om att det skulle bli en så kallad dubbelhöjning har tagit fart sedan inflationen i eurozonen uppmätts till rekordhöga 8,6 procent i juni. Inflationsnivån är därmed mer än fyra gånger högre än ECB:s inflationsmål på 2 procent och räntehöjningarna syftar till att strama åt kreditgivning och efterfrågan och därmed få ned inflationstrycket.
– Det här beslutet att höja med 0,50 är ganska oväntat. Det är alltså mer kraftfullt än vad man hade förväntat sig att de skulle göra. Det gör man för att man är väldigt orolig för inflationsutvecklingen helt enkelt, och att man vill dämpa ganska så kraftfullt det vi nu ser, säger Alexandra Stråberg.
ECB lanserar även ett nytt stödköpsverktyg, TPI, för att motverka att obligationsräntor i euroländer med svaga statsfinanser skenar iväg när penningpolitiken stramas åt. Exakt när, var och hur TPI ska användas kommer att avgöras av ECB, enligt Christine Lagarde.
ECB-beslutet om räntehöjningarna och att lansera TPI fattades i enighet av direktionen, enligt ECB-chefen.