Det har varit smäll efter smäll under 2022. Avslutningsmånaden blev också en dundersmocka när inflationen enligt KPI-måttet steg till 12,3 procent på årsbasis, den högsta nivån sedan februari 1991.
Bakom siffrorna döljer sig bland annat rusande elpriser som ökade med 28,8 procent jämfört med föregående månad.
– Elpriserna steg mer än förväntat. Det är väldigt stora kast i elpriserna och emellanåt är det svårt att återskapa hur de ska slå på KPI. Tar man bort elpriset så var överraskningarna mindre, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea till TT.
Lättnande besked
Enligt nyhetsbyrån Bloomberg låg förväntningarna på en inflationstakt på 12 procent vilket kan jämföras med inflationstakten i november på 11,5 procent.
Runtom i Europa liksom USA har man den senaste tiden sett en tillbakagång för inflationen och viss tröst för hushållen är att detsamma väntas ske i Sverige.
– Det finns en osäkerhet men det här kan vara toppen på inflationen som vi ser och att det nu lugnar ned sig med en liten brasklapp för januarisiffran, säger Torbjörn Isaksson.
– Vi börjar ändå närma oss inflationstoppen. Vi tror att vi når den här inflationstoppen under det första kvartalet, påpekar Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.
Ökande bensinkostnader
Det handlar dock inte enbart om rusande elpriser – även en prisökning inom livsmedel ligger bakom siffran. SCB skriver att främsta bidragen kom från basvaror som mjölk, ost och kött.
Just när det gäller livsmedelspriser påpekar Torbjörn Isaksson att råvarupriser på till exempel vete har backat men en viss eftersläpning gjort att det inte synts ännu i priserna hos livsmedelsbutikerna.
För Riksbankens sida är dock KPIF-måttet det mest relevanta då detta används utifrån inflationsmålet på 2,0 procent.
Enligt det måttet, som inte tar med kostnader för boräntor, uppgick inflationen i december till 10,2 procent, även det över marknadens förväntningar.
Varken Alexandra Stråberg eller Torbjörn Isaksson gör dock bedömningen att Riksbanken inte kommer att frångå tidigare prognos gällande räntehöjning i februari.
– Vi tror att Riksbanken gör en så kallad dubbelhöjning i februari, alltså 0,5 procent. Men att man också höjer med 0,25 i april, säger hon.
– Det här är den sista inflationssiffran Riksbanken kan ta med i beräkningen men det ändrar inte vår bild om en räntehöjning under februari. Trots det här utfallet kommer inte Riksbanken att ändra sin inflationsprognos speciellt mycket, bedömer Isaksson.
– Sedan är vår prognos att Riksbanken ligger stilla under resten av 2023 även om det finns en risk för en räntehöjning under april, tillägger han.
Kan gå hårdare åt
Det finns dock de som tror att Riksbanken kommer att behöva gå hårdare åt. Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman fonder, skriver i en kommentar att man bedömer att räntehöjningen blir 50 punkter såväl i februari som april och att "man kan inte vara förvånad om styrräntan är närmare fyra procent i sommar".
På Stockholmsbörsen får dagens inflationsbesked ingen större effekt och OMXS-index sjunker svagt, 0,4 procent.