Europeiska centralbanken (ECB) höjer sina styrräntor med 25 punkter. Den så kallade refinansieringsräntan höjs därmed till 4,25 procent, medan marginalräntan höjs till 4,50 procent och räntan på bankinsättningar i ECB – den viktigaste styrräntan – höjs till 3,75 procent.
Beskedet var väntat och på den efterföljande presskonferensen tryckte ECB-chefen Christine Lagarde på att aktuella data är avgörande inför alla kommande räntebesked.
– Hon trycker ännu mer på det här med databeroende och hon tryckte ett antal gånger på att det är verkligen all data och det är så nära inpå mötet som möjligt som de fattar beslut, säger Marcus Widén, ekonom på SEB.
Alla dörrar öppna
Det är så nära ett 50-50-beslut som det kan bli huruvida räntan ska höjas eller behållas på samma nivå i september, enligt Widén.
Han kommer att titta extra mycket på tpi, pmi och inflationsstatistiken inför nästa besked.
Lagarde påpekade flera gånger att beslut om höjning kan variera från möte till möte.
– Det är också en indikation på att man vill inte binda sig vid masten vid att om man inte ändrar räntan vid ett möte så är det det som gäller framåt, säger Marcus Widén.
Marginell betydelse här
ECB-chefen förmedlade bilden av att inflationstrenden går åt rätt riktning, men att det fortfarande är alldeles för hög inflation, och att en stark arbetsmarknad och stark lönetillväxt är huvudargumenten för att man ska fortsätta höja.
För svenska bolånetagare är beskedet av marginell betydelse i och med att det var väntat, menar Widén.
– Det har legat i korten, ungefär som att det är en ganska gängse syn på att Riksbanken höjer minst en gång till. Så visavi Riksbanken så ändrar inte det här bilden så mycket.