I juni låg den årliga inflationstakten i USA på 9,1 procent – den högsta på 40 år. I juli landade inflationen på 8,5 procent, vilket är lägre än förväntat.
En tydlig markering, men som i dag har marginell betydelse då inflationen fortfarande är på historiskt höga nivåer, säger Jens Magnusson.
– 8,5 procent, nu tar vi emot det som ett positivt besked, och det är det ju för vi trodde det skulle vara högre, men det är väldigt långt över Feds mål (2 procent) och det man kan säga är långsiktigt hållbart.
Bred nedgång
Den så kallade kärninflationen, där livsmedel och energi har rensats bort, landade på 5,9 procent i juli. Även det längre än ekonomernas förväntningar.
– Den är också lite bättre än vad vi trodde, vi trodde att den skulle ha stigit lite grann, säger Magnusson.
Inflationstappet drevs mestadels av en minskning av energipriserna, samtidigt som servicesektorn ökade. Även bensinpriserna sjönk under perioden och drog ner inflationstakten.
– Helhetsbilden är ändå att det är en lite mjukare inflationsutveckling än vad vi hade väntat oss och det är givetvis väldigt välkommet, säger chefsekonomen.
– Det är för tidigt att ropa faran är över, men nedgången var ändå relativt bred.
Osäker inflationstopp
Trots nedgången är det för tidigt att hoppas på att inflationstakten nu nått sin topp och kommer fortsätta falla framöver, säger Magnusson.
– Vi hoppas det och vi tror väl till och med att det kanske var peaken vi såg förra månaden när inflationen var 9,1 procent, säger han och fortsätter:
– Men nu har vi blivit lurade av det här och överraskade på uppsidan tidigare och det har visat sig väldigt svårt att förutse.
Många av de faktorer som drog ner inflationstakten under juli är rörliga, säger Magnusson, och det går inte att utesluta att en del av dem hoppar upp igen nästa månad. I synnerhet gäller detta energi- och drivmedelspriserna.
Att bensinpriserna sjönk i juli kan komma att påverka även den svenska inflationstakten, vilken presenteras på fredag.
– Det kan räcka till att den svenska inflationen sjunker med någon tiondel eller två, men vi tror att det blir en väldigt tillfällig effekt.
En svensk inflationstopp ligger i jämförelse med USA, som kommit längre i processen, ännu lite längre fram.
– För flera länder, inklusive Sverige, tror vi att det kan fortsätta bli värre ett tag, innan det blir bättre, säger Magnusson.
Rusande börs
Den lägre inflationssiffran för juli kan göra att Fed höjer räntan i en långsammare takt, vilket är bra nyheter för aktiemarknaden. Både Stockholmsbörsen och den amerikanska förhandeln rusade uppåt efter beskedet.
Även på räntemarknaden sänktes prognosen för Feds kommande räntehöjning från 75 till 50 punkter.
Men inte heller detta är någon säker indikation, säger Magnusson, innan Feds nästa möte presenteras fler prognoser och mer statistik som kan påverka centralbankens beslut.
– Det här ruckar inte kompassnålen i någon större utsträckning, men på marginalen så är det är positiva nyheter.
Vad gäller centralbankerna i Europa och den svenska Riksbankens kommande räntehöjningar har dagens inflationssiffror från USA även marginell betydelse, säger han.
– Där har det knappt någon betydelse utan vi måste ju se hur det ser ut i vår del av världen.