Finansminister Elisabeth Svantesson (M) målade upp en dyster bild av det ekonomiska läget för svensk del den närmaste tiden.

– Svensk ekonomi bedöms befinna sig i en lågkonjunktur nästa år. Vi går in i den här lågkonjunkturen med fortsatt hög arbetslöshet som förväntas försämras, säger hon.

Det är också något som det tagits hänsyn till i den totalt 3 000 sidor tjocka budgeten som nu presenteras.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, kallar det för “en krisbudget, fast utan stimulanser till hushållen”.

– Jag tycker att den präglas av återhållsamhet och det tycker jag är klokt. Det här är en budget som siktar på strukturella reformer, till exempel av rättsväsendet, snarare än att ge stöd till hushållen, säger hon.

Förbereder för tuffare tider

Samtidigt tycker hon att det är tydligt att regeringen förbereder sig för tuffare tider längre fram.

– När vi kommer in i en lågkonjunktur nästa år och arbetslösheten ökar så kommer det att behövas mer stöd till hushållen, säger hon.

Hennes kollega på Nordea, Annika Winsth, poängterar att 40 miljarder ändå är en stor summa.

– 30 miljarder som man pratat om tidigare har nu blivit 40 miljarder. Vi har vant oss vid väldigt stora siffror under pandemin, sedan behöver inte det vara fel om de används på rätt sätt.

Winsth betonar också risken med breda ekonomiska stöd till hushållen samtidigt som inflationen nu är extremt hög.

– Man försöker också att vara försiktig på den fronten. Det som är klok politik är pengar till forskning, skola och infrastruktur. På det hela taget är det godkänt utifrån att man hjälper de sämst ställda och försöker ta några långsiktiga grepp.

För optimistiska

Annika Winsth ser dock att regeringen är alldeles för optimistisk när det gäller exempelvis svensk BNP-utveckling även om den revideras ned till minus 0,4 procent avseende 2023.

– Vår bedömning är snarare minus 2 procent än de här tiondelarna som regeringen pratar om.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, hade gärna sett fler långsiktiga satsningar på till exempel klimat, utbildning och både fysisk och digital infrastruktur.

– Det är en bekymrad regering som lägger fram den här budgeten. Det kan så klart kännas tryggt att både ha satt på sig hängslen och livrem, men det kanske räcker med bara hängslen i det här läget, säger han.

Måste förhålla sig till inflationen

Det här är den första regeringen på flera decennier som måste förhålla sig till inflationen, konstaterar han.

– Men med långsiktiga satsningar, som är mer utdragna över tid, ökar efterfrågan i ekonomin samtidigt som risken för inflation är mer begränsad, säger han.

Konjunkturinstitutet (KI) har inför budgeten beräknat det så kallade reformutrymmet – alltså hur mycket regeringen kan lägga på ofinansierade reformer utan att bryta mot budgetramverket – till 130 miljarder kronor under mandatperiodens fyra år.

Albin Kainelainen, generaldirektör på KI, poängterar att man inte från KI:s sida recenserar specifika satsningar i budgeten.

– Men utifrån vårt perspektiv är det i stora drag en rimlig beskrivning av läget inom svensk ekonomi och rimliga prognoser. Utgångsläget i svenska offentliga finanser är synnerligen gott och man går under skuldankarets nivå. Det visar att finanserna utvecklats förvånansvärt bra efter pandemin.