Finansminister Elisabeth Svantesson (M) mÄlade upp en dyster bild av det ekonomiska lÀget för svensk del den nÀrmaste tiden.
ââSvensk ekonomi bedöms befinna sig i en lĂ„gkonjunktur nĂ€sta Ă„r. Vi gĂ„r in i den hĂ€r lĂ„gkonjunkturen med fortsatt hög arbetslöshet som förvĂ€ntas försĂ€mras, sĂ€ger hon.
Det Àr ocksÄ nÄgot som det tagits hÀnsyn till i den totalt 3 000 sidor tjocka budgeten som nu presenteras.
Alexandra StrĂ„berg, chefsekonom pĂ„ LĂ€nsförsĂ€kringar, kallar det för âen krisbudget, fast utan stimulanser till hushĂ„llenâ.
ââJag tycker att den prĂ€glas av Ă„terhĂ„llsamhet och det tycker jag Ă€r klokt. Det hĂ€r Ă€r en budget som siktar pĂ„ strukturella reformer, till exempel av rĂ€ttsvĂ€sendet, snarare Ă€n att ge stöd till hushĂ„llen, sĂ€ger hon.
Förbereder för tuffare tider
Samtidigt tycker hon att det Àr tydligt att regeringen förbereder sig för tuffare tider lÀngre fram.
ââNĂ€r vi kommer in i en lĂ„gkonjunktur nĂ€sta Ă„r och arbetslösheten ökar sĂ„ kommer det att behövas mer stöd till hushĂ„llen, sĂ€ger hon.
Hennes kollega pÄ Nordea, Annika Winsth, poÀngterar att 40 miljarder ÀndÄ Àr en stor summa.
ââ30 miljarder som man pratat om tidigare har nu blivit 40 miljarder. Vi har vant oss vid vĂ€ldigt stora siffror under pandemin, sedan behöver inte det vara fel om de anvĂ€nds pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt.
Winsth betonar ocksÄ risken med breda ekonomiska stöd till hushÄllen samtidigt som inflationen nu Àr extremt hög.
ââMan försöker ocksĂ„ att vara försiktig pĂ„ den fronten. Det som Ă€r klok politik Ă€r pengar till forskning, skola och infrastruktur. PĂ„ det hela taget Ă€r det godkĂ€nt utifrĂ„n att man hjĂ€lper de sĂ€mst stĂ€llda och försöker ta nĂ„gra lĂ„ngsiktiga grepp.
För optimistiska
Annika Winsth ser dock att regeringen Àr alldeles för optimistisk nÀr det gÀller exempelvis svensk BNP-utveckling Àven om den revideras ned till minus 0,4 procent avseende 2023.
ââVĂ„r bedömning Ă€r snarare minus 2 procent Ă€n de hĂ€r tiondelarna som regeringen pratar om.
Robert Bergqvist, seniorekonom pÄ SEB, hade gÀrna sett fler lÄngsiktiga satsningar pÄ till exempel klimat, utbildning och bÄde fysisk och digital infrastruktur.
ââDet Ă€r en bekymrad regering som lĂ€gger fram den hĂ€r budgeten. Det kan sĂ„ klart kĂ€nnas tryggt att bĂ„de ha satt pĂ„ sig hĂ€ngslen och livrem, men det kanske rĂ€cker med bara hĂ€ngslen i det hĂ€r lĂ€get, sĂ€ger han.
MÄste förhÄlla sig till inflationen
Det hÀr Àr den första regeringen pÄ flera decennier som mÄste förhÄlla sig till inflationen, konstaterar han.
ââMen med lĂ„ngsiktiga satsningar, som Ă€r mer utdragna över tid, ökar efterfrĂ„gan i ekonomin samtidigt som risken för inflation Ă€r mer begrĂ€nsad, sĂ€ger han.
Konjunkturinstitutet (KI) har inför budgeten berĂ€knat det sĂ„ kallade reformutrymmet â alltsĂ„ hur mycket regeringen kan lĂ€gga pĂ„ ofinansierade reformer utan att bryta mot budgetramverket â till 130 miljarder kronor under mandatperiodens fyra Ă„r.
Albin Kainelainen, generaldirektör pÄ KI, poÀngterar att man inte frÄn KI:s sida recenserar specifika satsningar i budgeten.
ââMen utifrĂ„n vĂ„rt perspektiv Ă€r det i stora drag en rimlig beskrivning av lĂ€get inom svensk ekonomi och rimliga prognoser. UtgĂ„ngslĂ€get i svenska offentliga finanser Ă€r synnerligen gott och man gĂ„r under skuldankarets nivĂ„. Det visar att finanserna utvecklats förvĂ„nansvĂ€rt bra efter pandemin.