Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, är kritisk mot stora delar av den ekonomiska presentationen.
– Som befarat verkar vi få en krisbudget snarare än en tillväxtbudget. Det här är en finanspolitisk återvändsgränd, säger han.
– Svantesson överdriver riskerna med hög inflation. Budgeten kommer att få effekt först nästa år, och alla prognoser pekar på att inflationen då kommer att ha sjunkit till Riksbankens mål på två procent, fortsätter han.
Daunfeldt är av uppfattningen att finansministern presenterade flera bristfälliga prioriteringar.
– Kommuner, regioner och hushåll behöver inte ytterligare miljarder i stöd. Det är i våra ögon en felaktig prioritering.
Hoppas se ökat jobbskatteavdrag
Han betonar vikten av att budgeten behöver innehålla långsiktiga reformer.
– Fler behöver komma i arbete. Vi behöver öka drivkraften för att arbeta, genom bland annat lägre skatt för de med låga inkomster och införa ett bidragstak.
– Det gavs inte många indikationer för skattesänkningar i budgeten, men vår förhoppning är att vi åtminstone får ett ökat jobbskatteavdrag och att brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt höjs, fortsätter Sven-Olov Daunfeldt.
LO:s chefsekonom Laura Hartman välkomnar Svantessons besked om att välfärden ska få förstärkning.
– Men 40 miljarder är för snålt med tanke på hur allvarligt läget är i kommuner och regioner. Vi räknar med att det kommer att behöver förskjutas 30 miljarder bara i välfärden, säger hon.
"Svantesson gömmer sig bakom inflationen"
Hartman anser att regeringen har råd att göra ytterligare satsningar.
– Finansministern fortsätter gömma sig bakom inflationen. Hushållen går på knäna. Att fortsätta stötta dem ordentligt, till exempel med höjda barnbidrag, vore en rimlig prioritering.
Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet, säger att finansministern presenterade en neutral prognos.
– Inriktningen tycks vara att finanspolitiken inte ska bli expansiv utan vara neutral i det läge som vi befinner oss i nu.
Han tillägger:
– Men det var ett kortsiktigt fokus. Jag hoppas att det finns ett mer långsiktigt tänk i budgeten, bland annat hur vi ska hantera överskottsmålet och systemet för statsbidragen till kommuner och regioner.
Fackkritik mot skattesänkningar
Skattesänkningarna bör rymmas i budgetutrymme på 40 miljarder, bedömer Calmfors.
– Efter Socialdemokraternas utspel i går om att de vill sänka skatten blir det svårt för regeringen att inte komma med breda skattesänkningar, förmodligen ett ytterligare jobbskatteavdrag i budgeten.
– Däremot hoppas jag inte att man förslösar ytterligare medel på att sänka skatten på bränsle och el.
Fackförbundet Unionen är kritisk mot både regeringens och oppositionens analys om att skattesänkningar är vad löntagarna är i störst behov av just nu.
"För de flesta som jobbar skulle det här ändå bara innebära ett litet tillskott i plånboken. Menar regeringen allvar med att vilja bekämpa inflationen och stötta hushållen är det dags att presentera åtgärder som gör verklig skillnad för alla som oroar sig för matpriser, elräkningar och nya räntehöjningar", säger Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen i en kommentar.