Inför torsdagens besked är förväntningarna relativt samstämmiga för Mattias Persson och SEB:s privatekonom Américo Fernández, som tror att vi kommer att få se en så kallad dubbelhöjning av styrräntan, det vill säga en räntehöjning på 50 punkter till 0,75 procent från dagens 0,25.

Senaste gången en dubbelhöjning gjordes var för över 22 år sedan, när Riksbanken höjde styrräntan från 3,25 till 3,75 i februari år 2000.

– Riksbanken måste leverera och försvara inflationsmålet. Givet att inflationen är klart högre än både prognoserna och inflationsmålet så finns det ingen anledning att inte höja med 50 punkter, utan det kan snarare finnas en nedsida med att inte göra det, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Konsekvensen kan då i så fall bli en svagare krona, menar Mattias Persson.

Marknadseffekterna av höjningen väntas bli relativt små eftersom marknaden redan väntar sig det.

Direkt effekt på boräntorna

Det som däremot kommer att påverkas är bolåneräntorna, som också kommer att bli dyrare. En direkt effekt kommer på den rörliga tremånadersräntan, som rör sig i takt med styrräntan.

– Det kommer att äta på konsumtionen och ge effekter på svensk tillväxt, säger Mattias Persson.

Räntehöjningen kommer att bli som allra mest kännbar för hushållen med rörliga bolån och små marginaler, menar ekonomerna.

– Det kommer även att kännas för de som är högt belånade, alltså de som har köpt ganska nyligen och inte har varit inne på marknaden särskilt länge – vilket ofta är yngre, säger SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann. SBAB tror däremot att räntehöjningen kommer att vara lite lägre, med 0,25.

Även barnfamiljer i villor som redan dras med höga kostnader för el, drivmedel och mat kommer få ännu mindre marginaler.

– De har redan ett väldig ansträngt läge och nu kommer högre bolåneräntorna på den notan, säger Américo Fernández.

Fler höjningar att vänta

Inflationstoppen är långt ifrån nådd och fler räntehöjningar i närtid är att vänta, enligt ekonomerna. Det är inte helt osannolikt att det blir ytterligare en till dubbelhöjning i september.

För att klara de ännu tuffare tiderna som kommer är det bra att stresstesta privatekonomin, råder Claudia Wörmann och Américo Fernández. Alltså att sätta sig ned med papper och penna och räkna på var smärtgränsen går för högre bolåneräntorna.

– Om räntekostnaderna blir dubbelt så höga inom loppet av ett halvår så är det bra för alla hushåll att räkna på hur det kan påverka privatekonomin och fundera på om man behöver bygga en buffert eller dra ner på sina utgifter. Om man behöver göra det så ska man nog börja göra det nu, säger Américo Fernández.

Vid ett sådant stresstest kanske man också inser att det går att klara av högre räntor än tidigare trott, säger Claudia Wörmann.

– I alla fall försök att bena ut paniken och se vad effekterna blir för dig.

Det som kan slås fast är att det extremt låga ränteklimatet som vi har haft nu tillhör historien, fortsätter Américo Fernández.

– Det är något som måste sjunka in hos hushållen.