Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea:
– Det var allmänt förväntat att det skulle bli 50 punkter. Däremot så signalerar de att de kommer höja räntan med åtminstone 25 punkter i april. Och det kan faktiskt bli mer än så.
Riksbanken signalerar också att den kommer börja sälja av statsobligationer. Under pandemin köpte Riksbanken statsobligationer som en extra stödåtgärd. Om de börjar sälja av dem kan det bidra till högre obligationsräntor, säger Torbjörn Isaksson.
– Det var mer oväntat. Orsaken handlar om att de är oroliga att kronan är svag, och centralbanker i omvärlden är i höjningstagen och riksbanken vill matcha det. Om kronan försvagas kan det blir högre inflation.
Och det är tuffa ekonomiska tider som väntar, tror han, och svårt att säga när det kan lätta.
– Vi är ödmjuka inför utsikten, men vi tror att det blir en mödosam process för många hushåll att anpassa sig till ränteläget. Vi räknar inte med någon påtaglig återhämtning 2024 i vår prognos, säger Isaksson.
Claes Måhlén, chefsstrateg för räntor på Handelsbanken:
– Höjningen var förväntad och man signalerar för ytterligare en höjning i samband med aprilmötet på 25 punkter.
Vid aprilmötet finns en 25-procentig sannolikhet att det blir ytterligare en så kallad dubbelhöjning från Riksbanken på 50 punkter. Troligast är dock att det blir en höjning på 25 punkter, säger Måhlén.
Inte heller det är särskilt överraskande, enligt honom.
Vad som är mer intressant är att det inte finns någon räntesänkning att sikta på Riksbankens räntebana förrän 2026, säger strategen.
– Och det är ju lite hökaktigt.
Framför allt är det överraskande att Riksbanken aktivt kommer att sälja statsobligationer.
– Det är bara Bank of England (Storbritanniens centralbank) som prövat det tidigare, så det är helt klart överraskande, säger Claes Måhlén.
– Så här långt är det ju oväntat mycket förändring med Erik Thedéen vid rodret, tillägger han.
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB:
Huvudintrycket av det första räntebeskedet med Erik Thedéen som ny chef är att han fortsätter på den redan inslagna Riksbanksvägen, enligt Magnusson.
– Men, om man ändå ska tycka att det lutar åt något håll så är det väl kanske lite hökaktigare, alltså ett lite mer aggressivt besked, än förväntat.
Vad som inte är lika allmänt förväntat som dagens räntehöjning är att Riksbanken kommer att börja sälja statsobligationer, enligt Jens Magnusson.
– Det är ett sätt att ytterligare strama åt det här som man kallar för kvantitativa åtstramningar, vid sidan av räntehöjningen är det ytterligare ett sätt att strama åt penningpolitiken, säger han.
Även om Riksbanken flaggar för ännu en höjning i april ska man komma ihåg att det är mycket som kan hända fram till dess, enligt Jens Magnusson.
– bara för att man nu signalerar att det troligen kommer en höjning i april så är det inte säkert att det blir så.
Riksbankens prognos är nu att vi når en styrräntetopp på 3,33 procent om ett år – en nivå som enligt prognosen därefter kommer att gälla under två år.
– Det tror inte vi, vi tror att någon gång här kommer man behöva börja sänka, säger Jens Magnusson.
– Det här är ett sätt för Riksbanken att visa att den här diskussionen är man inte beredd att ge sig in i ännu.