Därtill räknar regeringen med att Riksbanken höjer räntorna redan nästa år mot att tidigare ha räknat med nollränta till 2025.

– I nuläget är den absolut största osäkerheten hur kriget i Ukraina kommer utveckla sig och vad de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli, säger finansminister Mikael Damberg (S) på en pressträff.

Finansdepartementet justerar ned sin prognos för svensk BNP-tillväxt. Den väntas i år stanna på 3,1 procent, jämfört med 4,8 procent i år och en tidigare beräkning på 3,4 procent för nästa år.

Höjd inflation

– Det beror framför allt på Rysslands invasion av Ukraina och dess följdeffekter, säger Damberg om den sänkta prognosen.

Inflationsprognosen höjs samtidigt kraftigt till 4,6 procent i år, mot tidigare 2,1 procent. Ukrainakriget och sanktioner har med bland annat högre råvarupriser bidragit tydligt till att driva upp inflationstrycket. Även priset på vete och majs har pressats uppåt, enligt Damberg.

– Prisuppgångarna drabbar hushåll med låga inkomster hårdast, säger Damberg.

Detta tillsammans med höjda räntor påverkar hushållens ekonomi. Några nya åtgärder för att stödja hushållen presenterades dock inte.

Höjd ränta

– Vi har ju lagt fram ett åtgärdspaket för att kompensera till exempel för de höga elpriserna och drivmedelspriserna och det går ju till hushållen för att lindra konsekvenserna, säger Damberg till TT.

Han nämner även det tillfälliga stödet till barnfamiljer samt garantitillägget till de fattigaste pensionärerna, som redan presenterats.

Regeringen räknar med att Riksbanken till följd av det snabbt stigande inflationstrycket behöver strama åt mer än man tidigare räknat med. Styrräntan väntas höjas 2023, till i snitt 0,60 procent och fortsätta upp till i snitt 0,80 procent 2024.

Tidigare låg Finansdepartementets prognos på nollränta under hela prognosperioden.

Han pekar samtidigt på att hushållen ser ut att redan förbereda sig på sämre tider, vilket framgår av färska indikatorer från mars.

Lägre konsumtion

Hushållens konsumtion väntas bli lägre än tidigare prognoser medan den offentliga konsumtionen däremot väntas bli något högre i år än beräknat för att hamna på minus de kommande tre åren.

Budgetunderskottet beräknas öka något i år, till följd av ökade kostnader i skuggan av Ukrainakriget – som ökat flyktingmottagande. Statsskulden som andel av BNP antas också hamna något högre än väntat.

Men jämfört med jämförbara länder är statsfinanserna starka, enligt Damberg.

Han pekar på hur Ukrainakriget även slår mot global BNP-tillväxt, vilket drabbar exportberoende ekonomier som den svenska. Men han tillägger att det råder stor osäkerhet när det gäller prognoserna som nu görs om med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

– Därför är det en styrka att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras tydligt under inledning av året och väntas fortsätta förbättras framöver, säger han.

Hur de kraftigt höjda anslagen till försvaret ska finansieras i sämre tider hade finansministern inga nya besked om. Han upprepade att det inte är rimligt att betala av på statsskulden samt att det kan bli aktuellt med någon form av beredskapsskatt.