Trions prisade forskningsbidrag kretsar kring vad som kallas naturliga experiment. Ofta handlar det om studier av arbetsmarknad och utbildning.
Men de får också priset för de beräkningsmetoder som de utvecklat, som enligt priskommittén gör att det går att dra säkrare slutsatser om orsak och verkan även när det inte går att kontrollera experiment i en laboratoriemiljö.
– De har visat att det faktiskt är möjligt att svara på viktiga frågor även om det inte går att göra slumpmässiga experiment, säger Eva Mörk, verksam vid Uppsala universitet.
Förhandstippade i många år
De tre prisade herrarna börjar närma sig pensionsåldern efter en lång karriär på amerikanska elituniversitet – liksom så många andra som fått Ekonomipriset genom åren. De har tillhört de förhandstippade forskarstjärnorna i många år. Så var det även i år.
Professor David Card har enligt Kungliga vetenskapsakademiens priskommitté gett oss nya insikter om arbetsmarknaden och får för det halva årets prissumma.
De två andra pristagarna – professor Joshua D Angrist och kollegan Guido W Imbens – får dela på den andra halvan av prissumman. De får priset för sina ekonometriska metoder.
Lite förenklat kan man säga att ett tillfälle att göra den typ av naturligt experiment som trion ägnat sig åt uppstår efter händelser eller ett politiska beslut som ändrar förutsättningarna för en grupp. Hur det går för de som studeras kan då jämföras med en kontrollgrupp, som inte påverkas av samma förändring.
"I ett laboratorium hela tiden"
Det kan exempelvis handla om studier av vad gratis cyklar innebär för hälsan i en grupp, vad pandeminedstängningar innebär för kunskapsnivån bland skolelever, om högre utbildning leder till högre lön eller vad som händer på arbetsmarknaden när minimilönerna höjs.
För samhällsvetenskaper, som ekonomi, är de så kallade naturliga experimenten så nära en laboratoriemiljö med noga kontrollerade experimentmöjligheter med slumpvis utvalda försöksobjekt man kan komma.
– Naturen tillsammans med våra politiker sätter oss i ett laboratorium hela tiden, säger Tore Ellingsen, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.
David Card var en av pionjärerna på området. Han fick i början av 1990-talet stort genomslag när han stack hål på den då vedertagna myten om att höjda minimilöner leder till minskad sysselsättning.
Tillsammans med den numera bortgångne kollegan Alan Krueger konstaterade Card att detta antagande inte höll måttet. De hade då jämfört sysselsättningen inom snabbmatsbranschen i den amerikanska delstaten New Jersey – som just höjt minimilönerna med nästan en femtedel – med hur det såg ut i grannstaten Pennsylvania – där minimilönerna var oförändrade.- I dag vet vi att den negativa effekten på sysselsättningen från högre minimilöner är ganska liten, säger Mörk.
Angrist och Imbens – som är vänner privat – fick i sin tur genombrottet när det gäller metodologi 1994, när de började utveckla sina ekonometriska beräkningsmetoder för att från naturliga experiment kunna dra säkrare slutsatser om orsak och verkan från naturliga experiment.
Metoderna har inte bara gett träffsäkrare utvärderingar av politiska reformer och stora avtryck inom andra samhällsvetenskaper som statsvetenskap och sociologi, enligt Mörk.
Även i medicinska studier
Ellingsen håller med.
– De har förstått att naturliga experiment inte bara är vanliga och väldigt nyttiga, men också hur man kan nyttja data där man inte har full kontroll – hur man kan dra slutsatser om de lite smutsiga data man får, säger han.
Både Ellingsen och Mörk påpekar att metoderna som pristagarna utvecklat även är användbara i medicinska studier, som i situationer där försökspersoner inte vill ta de preparat som ska testas.
TT: Har de löst problemet med hönan eller ägget?
– De har visat att ibland kan man veta vad som kom först, säger Ellingsen.
TT: Och vilket kom först, hönan eller ägget?
– Det var ägget, förstås.
