– Vi delar bedömningen att den finansiella stabiliteten inte är hotad, eftersom vi i går aviserade ett likviditetsstöd som vi bedömer räcker för att hantera och isolera de problem som vi har identifierat på elderivatmarknaden, säger Max Elger efter söndagens möte i det finansiella stabilitetsrådet.
Anledningen till mötet var att regeringen under lördagen aviserade hundratals miljarder i kreditgarantier till elbolagen för att avvärja en potentiell finanskris.
På en pressträff på söndagen preciserade regeringen garantierna till högst 250 miljarder kronor. Villkoren ska vara marknadsmässiga, betonade finansminister Mikael Damberg (S).
Ryskt "energikrig"
Han talar om "en krigsekonomi i Europa till följd av Rysslands energikrig" som motiv för att ge statliga kreditgarantier för lån till elproducenterna.
– Hade vi inte agerat fanns risken att elproducenterna hamnat i teknisk konkurs i morgon (måndag).
– Det skulle ha kunnat spridas till resten av den finansiella marknaden och ytterst kunnat leda till en finanskris, säger Mikael Damberg.
Krispaketet riktas främst till elproducenter i Sverige. Andra bolag i Norden och Baltikum som handlar på Nasdaq Clearing, mellanhand och viss garant mellan köpare och säljare, omfattas också under de första två veckorna. Därefter utgår regeringen att de länderna har hunnit vidta egna åtgärder.
Mött förståelse
Om förslaget får grönt ljus i riksdagens finansutskott på måndagen kommer regeringen att ge Riksgälden i uppdrag att hantera kreditgarantierna. En del av villkoren är att låntagande bolag under löptiden inte får betala ut utdelning och bonusar.
– Mottagarna måste också vara livskraftiga bolag och deras likviditetsbrist måste vara kopplad till krav från Nasdaq Clearing, säger Max Elger på pressträffen – där båda ministrarna upprepade att skattebetalarna med största sannolikhet inte riskerar att behöva stå med notan i slutänden.
– Sverige har starka offentliga finanser och internationellt sett låg skuldsättning, betonar Mikael Damberg.
Han har talat med övriga partiers ekonomiskpolitiska talespersoner och säger sig ha mötts av förståelse för elkrispaketet:
– De delar problembilden. Regeringen värdesätter den dialogen oerhört mycket.
"Liten risk"
Garantierna behövs för att bolagen som handlar på elbörsen ska kunna ställa tillräckliga säkerheter. Eftersom elpriserna har skjutit iväg som en raket, över tusen procent på ett år, måste de snabbt fram med mycket stora belopp i säkerheter för att kunna fortsätta handla. Det är det som garantierna ska täcka.
TT: Kommer det att räcka även om elpriserna skenar igen?
– Det är vår bedömning att den volym vi avsätter är tillräcklig, säger Max Elger.
Han bedömer att det är "mycket liten risk" för att elproducenterna de facto kommer att behöva utnyttja möjligheten till statliga lån.
Mött förståelse
Om förslaget får grönt ljus i riksdagens finansutskott på måndagen kommer regeringen att ge Riksgälden i uppdrag att hantera kreditgarantierna. En del av villkoren är att låntagande bolag under löptiden inte får betala ut utdelning och bonusar.
– Mottagarna måste också vara livskraftiga bolag och deras likviditetsbrist måste vara kopplad till krav från Nasdaq Clearing, säger Max Elger på pressträffen – där båda ministrarna upprepade att skattebetalarna med största sannolikhet inte riskerar att behöva stå med notan i slutänden.
– Sverige har starka offentliga finanser och internationellt sett låg skuldsättning, betonar Mikael Damberg.
Han har talat med övriga partiers ekonomiskpolitiska talespersoner och säger sig ha mötts av förståelse för elkrispaketet:
– De delar problembilden. Regeringen värdesätter den dialogen oerhört mycket.
Finland tar efter
Ett liknande paket föreslås i Finland, meddelar Finlands regering på en pressträff, rapporterar Yle. Nödfinansieringen kommer att bestå av 10 miljarder euro, motsvarande runt 108 miljarder kronor, och gäller både lån och garantier. Enligt Saarikko handlar det dock om lån med "mycket stränga garantier" och det är inte fråga om kostnadsfri utdelning av pengar.
Lördagens besked från Sveriges regering om kreditgarantier gäller också till en början företag från Norden och Baltikum, fram till det att liknande åtgärder vidtas även där.
Stabilitetsrådet består av regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden och träffas vanligtvis två gånger om året.
Söndagens möte var, enligt Max Elger, en chans att noga gå igenom riskbilden och myndigheternas stabilitetsbedömningar med anledning av prisutvecklingen.