Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har ritat om den säkerhetspolitiska kartan. Ett EU-embargo mot rysk gas, olja och kol är inte längre otänkbart – även om meningarna går isär vad gäller sannolikheten och effekterna.
Klaus-Jürgen Gern på Kiel-institutet tillhör de ekonomer som tror att Ryssland kan komma att "stänga kranen", som motåtgärd om EU inför riktigt kännbara sanktioner. Han vill inte heller utesluta att EU-länderna inför ett gasembargo – beroende på hur blodigt kriget i Ukraina blir.
– Det skulle få en ganska betydande effekt på priserna och ekonomiskt, inte bara för Tyskland utan för alla länder som importerar gas och olja, säger han.
Problematiskt till hösten
Fast på kort sikt tror han inte det skulle leda till någon omedelbar ekonomisk katastrof. Naturgaslagren i EU har i år börjat normaliseras efter krisnivåerna hösten 2021. Dessutom är vintern i teknisk mening slut på den europeiska kontinenten, vilket drar ned uppvärmningsbehovet.
På sommaren ligger gaskonsumtionen normalt i EU på 30-40 procent av vinterförbrukningen, enligt Gern.
– Vi skulle troligen kunna förse industrier och hushåll med el och gas de närmaste månaderna med de lager vi har och med leveranser från andra källor, säger han.
– Men till hösten skulle det bli problematiskt. Vi skulle behöva ägna de närmaste månaderna åt att försöka hitta sätt att ersätta så mycket av den ryska gasen som möjligt, tillägger han.
Utrymmet att öka inflödet av gas från andra håll är dock begränsat. Gasproduktionen i Västeuropa är redan i princip så hög den kan bli med befintliga anläggningar. Och att öka importen av flytande naturgas (LNG) med inköp på världsmarknaden är begränsat – bland annat då kapacitetstaket i LNG-terminaler måste byggas ut för att ta emot större volymer, vilket antas ta minst 3-5 år.
Kolkraft och kärnkraft
Ökad produktion av kolkraft kan hjälpa något. Och det kan mycket väl fattas beslut om förlängd driftstid för de sista sex kärnkraftverken i Tyskland, som enligt plan ska avvecklas i slutet av 2022. Ett eller två år till tror Gern är möjligt att förankra politiskt även bland kärnkraftsmotståndare.
Men inget av detta skulle räcka. I Tyskland står står naturgasen inte bara för omkring 15 procent av el och uppvärmning. Naturgasen är dessutom en avgörande insatsvara i tung tysk industri – bland annat för produktion av stål och gödsel.
– Vi skulle troligen få en industriell recession och då blir kostnaden för tyska hushåll betydande, säger Gern.
Oliver Rakau, tysk chefsekonom på analyshuset Oxford Economics, ser inte ett embargo mot rysk gas som troligt. Inte heller mot ryskt kol eller rysk olja.
– Det vore en massiv eskalering, ett verktyg som inte ens användes under Kalla kriget. Det är inte något vi ser som ett särskilt troligt scenario, säger han till TT.
Ryssland behöver gasintäkterna
Han tror inte heller att Ryssland – om inte krigsskador stoppar leveranser – kommer stoppa gasflödet.
– Det finns en liten sådan risk. Men de behöver gasintäkterna och de har ingen infrastruktur på plats för att sälja den till andra länder, som Kina till exempel, säger han.
– Om du skulle skära av Ryssland helt och hållet från den europeiska marknaden skulle det troligen trycka upp gaspriserna på världsmarknaden mycket högre under en lång period. Och jag vet inte om det är en hållbar väg att gå på sikt, även om det politiskt är något vi nu har börjat diskutera, tillägger han.
Han är dessutom tveksam till om EU verkligen på några års sikt kommer klara av att helt bygga bort beroendet av rysk gas – en strategi som Kiel-institutet i en rapport i veckan målade upp som tänkbar.
– Vi har ända sedan Rysslands annektering av Krim 2014 pratat om att Tyskland borde minska beroendet av rysk gas. Men inget har ju hänt, säger Rakau.
