Svenska marknadsräntor sjunker några procentenheter och kronan stärks efter det att Statistiska centralbyrån (SCB) redovisat en så kallad KPIF-inflation på 2,8 procent för september.

Inflationen – som äter upp svensk köpkraft och kan pressa fram räntehöjningar från Riksbanken – är med denna siffra den högsta sedan finanskrisen hösten 2008. Men det är trots det inte riktigt så illa som befarat. Analytiker hade i snitt räknat med 3 procent, enligt en Reutersenkät.

Snålskjuts på norska kronan

Euron – som gått svagt en tid – faller ner under 10 kronor för första gången sedan tidigt 2018 efter statistiken. Även dollarn blir lite billigare, även om det trendmässigt fortfarande är en dyr dollar just nu.

Kronan har sedan en tid bland annat fått draghjälp av den norska kronan, som i sin tur hämtar styrka från högre oljepriser och penningpolitiska åtstramningar från Norges centralbank.

– Vi åker lite snålskjuts på norska kronan, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

En starkare krona gör importen billigare. Det dämpar inflationen då effekterna av de kraftiga prislyften på världsmarknaden på råvaror, transporter och energi inte blir så kännbara. Men så länge inte dollarn viker ned sig mot kronan den effekten begränsad.

Den något lägre inflationen än väntat i september innebär inte att man kan blåsa faran över, enligt bedömare. Scenariot är att inflationen kommer att fortsätta sträva uppåt en bra bit över Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

– Vi når inte upp till 3,5 procent, men några tiondelar över 3 procent, säger Torbjörn Isaksson.

Matpriser kan hänga på uppåt

Han räknar med att det toppar i november och varnar samtidigt för att det lutar åt att även matpriserna hänger på uppåt i början av 2021.

Förklaringen till detta är högre energikostnader för både produktion och transporter, som hamnar ovanpå kostnaderna för alla logistiska flaskhalsar och ovanligt höga råvarupriser.

Det som tryckte upp inflationen i september var i första hand energipriserna.

– Energipriserna går upp jättemycket, 22 procent i årstakt, säger Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet (KI).

Exklusive energipriser låg KPIF-inflationen på 1,5 procent i september, mot väntade 1,8 procent.

Dyrare privatleasing av bilar är en annan faktor som trycker upp inflationen, enligt Glans.

– Livsmedel går inte upp så mycket som många kanske tror, 0,9 procent i årstakt. TV-apparater sjönk faktiskt med 15 procent i årstakt. Något som går ner mycket just nu är biluthyrning, de priserna har fallit tillbaka med 25 procent från augusti till september, säger han.

Prisfall på hyrbilar

Priserna på biluthyrning gick i årstakt ned med 12 procent.

SEB-ekonomen Marcus Widén räknar liksom Isaksson på Nordea med att priserna fortsätter uppåt ovanligt snabbt och att det dröjer till andra halvåret 2022 innan det blir märkbart lägre inflation igen.

Enligt Widén dröjer det lite innan de högre energipriserna smittar av sig på andra priser. I septembersiffrorna pekar han ut priser på mat, kläder, skor och hyrbilar som faktorer som just nu dämpar inflationstrycket.

TT: Kan man andas ut nu?

– Nej, det tycker jag är alldeles för tidigt att göra, säger Widén.

Han pekar bland annat på hur importpriserna ökat snabbt, vilket ännu inte har sipprat igenom till de priser konsumenter betalar.

– Det kommer sakta men säkert komma in nu, under 6-12 månader. Men det är ganska osäkert med vilken omfattning, säger han.

Väntas inte påverka Riksbanken

En del ekonomer har börjat hissa varningsflagg för så kallad stagflation, med en vikande tillväxt i kombination med hög inflation och ökad arbetslöshet. Widén tror inte på detta scenario. Han bedömer att perioden med högre inflation kommer sträcka sig från augusti till någonstans kring mars-april.

TT: Är ni säkra på det?

– Nej, det är klart att vi inte är.

Moa Langemark, sparekonom på Avanza oroas inte av de nya inflationssiffrorna, i alla fall inte än, förklarar hon.

– Den svenska nivån på 2,8 procent är inte så mycket, särskilt som det mesta av prishöjningarna består av energipriser, vilket inte säger så mycket om ekonomin i övrigt, säger hon.

– Jag tror knappast att siffran gör att Riksbanken tar sig en funderare på om styrräntan måste ändras, tillägger hon.

Göran Österholm, expert på penningpolitik och räntor på Konjunkturinstitutet (KI), gör samma bedömning.

– Inflationsutfallet för september förändrar rimligen inte Riksbankens nuvarande penningpolitiska inriktning. Vår prognos är att inflationen faller tillbaka ner under inflationsmålet, på 2 procent, under andra halvan av 2022, säger han.